Motion är nog bra på alla möjliga sätt, men nu är det faktiskt bevisat att man inte går ner av motion. Om man inte gör det på en extrem nivå, typ elittränar.
Läs boken Burn (Bränn på svenska) av Herman Pontzer. Finns på bibblan, både som bok och e-bok, ivf här. Annars har jag e-boken på svenska och kan tänka mig att dela med mig.
Pontzer är ingen kostguru eller självutnämnd expert. Han är forskare, nån slags blanding biolog-medicinare, om jag minns rätt. Det började med att han började mäta djurs förbränning och jämföra dem med varandra och människor och fann en hel del intressanta skillnader. Sen gav han sig i väg till Afrika för att, som alla andra, studera Hadza-folker. De lever ju i stort sätt fortfarande som jägare-samlare. Han förväntade sig ju då att de skulle bränna betydligt mer än en "modern" människa. Om jag minns rätt går de i snitt 6 timmar per dag och sitter väl inte direkt i soffan resten av tiden heller, utan bereder mat och hudar och fixar kring byn.
Men tji fick han. Hadza förbrukade inte mer än en amerikansk soffpotatis. Per kg kroppsvikt, antar jag då, för de är rätt små.
Träningsfolk har ju sagt länge att det är svårt att träna bort vikt och man har då antagit att man blir effektivare på det man gör och varefter man blir bättre förbränner man mindre. Men det är inte så det hänger ihop heller.
Den totala dagliga energiförbrukning (vet inte om jag använder rätt term) är alltså konstant, oavsett om vi sitter vid datorn eller är ute och hoppar omkring hela dagarna. Detta innfattar alltså allt. Kroppslig aktivitet, kroppens allmännna underhåll, tankerverksamhet, immunförsvar, matsmältning, bla bla bla... Undantagen är extrem anstränging, typ elitträning. Och man förbränner mer i början, när man ökar sin aktivitet, men det planar snabbt ut.
Han följde också ett gäng som genomförde ett sånt där toklopp från kust till kust i USA. De sprang ungefär ett maraton per dag, med en vilodag i veckan, om jag minns rätt. Deras förbrukning ökade rejält i början, men i slutet av loppet var även de nästan nere på nivån de hade innan.
Pontzer använder en jättesäker metod med isotoper, har glömt vad den heter. Han kunde alltså exakt mäta den totala dagliga förbrukning. Inga uppskattningar och gissningar.
Förklaringen är att ökar vår fysiska aktivitet så dras andra processer ner, t.ex. immunförsvar och fertilitet. Detta förklarar ju varför motion hjälper mot s.k. låggradiga inflammationer. Rör man sig lite så har man energi över som kroppen då lägger på bl.a. ett överaktivt immunförsvar = inflammationer. Och varför idrottare tvärtom är mer benägna att få infektioner. Kroppen sparar in på deras immunförsvar.
Det var rätt märkligt att läsa boken. Jag visste ju från början att han skulle komma fram till att men inte bränner mer med motion. Men jag tänkte ändå hela tiden "jamen, gör man sååå mycket så måste man väl ändå,...". Man är så indoktrinerad med de där snusförnuftiga råden i stil med "tar man trapporna istället för hissen så går man ner 3 kg på ett år".
Men det var också jätteskönt, för det stämmer precis med mina egna erfarenheter. Jag gick ju ner jättebra förut, sakta men säkert. Så när jag var tillräckligt ofet började jag cykla, mycket, i princip varje dag. Första 2 veckorna eller så jag gick ner dubbelt så mycket som innan. Sen planade det ut. Jag gick t.o.m. ner mycket långsammare än när jag bara satt inne. Jag åt ju lite mer för att orka cykla och det tyckte jag ju jag kunde nu när jag förbrände så mycket mer - trodde jag. Men det var alltså inte jag som var konstig, utan alla de där som sa att de inte åt mindre och ändå raaasade i vikt som ljög. Eller ljög och ljög, det var ju verboten att räkna kolorier, så de lurade väl sig själva kanske.
Igen, detta är alltså accepterat inom vetenskapen nu, inget hittepå. Sen lär det väl ta ett tag innan det sipprar ner till vårdcentralerna. Och kostdoktorerna.
Summa summarum: kalorier ut och in gäller fortfarande. Det är bara det att det inte alls funkar som man trott!
Här är de allihopa.
