kwidell presenterar sig :wave:

[hemul]

Men vad är det för fel? 

[idalinda]

Har du ramlat " dit" förut? 
vad är det som känns fel?
Är det enkla frågor som Pms eller trötthet efter flyttet och renoveringen?
Eller
är det något annat?

  i vilket fall...

[Ena]

Livet är inte roligt just nu. 

känner mig helt enkelt väldigt nere. vet egentligen inte riktigt varför?... mår bara pyton!   

Du skal inte bekymra dig så mycket. 
Det är en mycket naturlig känsla, efter all jobb, spänning og glädje, du har haft med renovering och flyttning. 
Kommar ihåg när jag flyttade till Sverige för många år sedan. (Kommar från DK)
Allt hade gått  jättebra. Nyförälskat, nytt hem, nytt job. Då fick jag det exakt, som du beskrivar. Stort svart hål. 
Förstod inte ett dug. Skulle ju vara glad.   Kändte mig också lite otacksam

Slapna av och ta det lugnt. Det blir bättre. En morgon vaknar du og uptäckar, att solen skinnar igen 




 

[Sorla]

Men vännen!  Fick du slut på energi bara så där helt plötsligt! 

Nu är det dags för dig att ta hand om dig själv en stund. Lägenheten kan bli färdig senare. Den finns kvar. Gå ut i solen så fort du ser den komma fram ur molnen, testa att le mot dig själv i spegeln, även om det känns som att du vill gråta. Gråt mot älskades axel och hämta styrka från honom. Men vila framför allt.  Det är Din tid nu. 

[hemul]

När man ser fram emot nåt väldigt mycket så kan det hända att man förstorar upp det och omedvetet tror att ALL kommer att bli toppen när man får det efterlängtade. Så får man äntligen det man eftertraktat och inser att man fortfarande är tjock/har ont/eller-vad-det-nu-är, d.v.s. man fick sin fina pryl eller roliga upplevelse, men man har ju ändå andra problem, precis som innan. Det kan bli lite platt fall, liksom. Kan det va nåt? 

[Corny]

Ena har redan skrivit allt jag vill säga, men lite kan jag tillägga...
      

[kwidell]

  tack för alla vänliga ord vänner! känns bättre i dag.  inte lika negativa tankar längre. och det är nog sant som ni skriver.. PMS blandat med allt med flytt och elände.. kopplat med osäkerheten ang jobbet... det blev nog lite mycket där  .. och precis som du skrev Ena, så känner jag mig faktiskt lite "otacksam!".. jag menar.. här har man äntligen fått som man velat... och så blir man deppig!!? 
det är bara en sådan himmla läskig känsla... när man liksom "vippar på kanten" så att säga... och eftersom jag varigt nere på botten och vänt en gång tidigare... är jag fullständigt livrädd att hamna där igen... förra gången vart jag sängliggande mer eller mindre under ett års tid, sjukskriven 1,5 år .. vägen tillbaka från detta är låååång....  .... tack o och lov har jag en helt underbar Make som hjälpte mig upp förra gången  ... men jag VILL inte dit igen!!!... och i natt kände jag att det var farligt nära.  ... just nu så försöker jag blockera alla "känsliga" funderingar över huvud taget.... försöker tänka på saker som gör mig glad...  men ibland känns det som om någon håller på och  i huvudet på mig... svårt att förklara på ett vettigt sätt..

[hemul]

Inte banka huve! 

[kwidell]

  känns så! ...

[Sorla]

... svårt att förklara på ett vettigt sätt..

Lika svårt är det för en som aldrig varit där att faktiskt förstå. Så jag ska inte försöka med några såna banala grepp och påstå att jag förstår hur du har det.
Men jag tänker på dig. 

Kan du inte be om hjälp någon stans? Men det kanske är naivt av mig att tro att det är så enkelt.... Men i en drömvärld borde du kunna lyfta luren och så skulle jourhavande psykolog genast stå i din hall och ta hand om alla dina mörka tankar och hjälpa dig komma bort från hålet du är så rädd för. 

[hemul]

Det funkar nog lika bra med lite fetbobba lovin'.

[Sorla]

Det funkar nog lika bra med lite fetbobba lovin'.

Det ställer vi gärna upp med. 

Men jag är inte pyskolog. Och tyngre grejer, typ begynnande depression hävs kanske inte så lätt, för att uttrycka mig försiktigt. 

[Corny]

tack för alla vänliga ord vänner! känns bättre i dag.  inte lika negativa tankar längre. och det är nog sant som ni skriver.. PMS blandat med allt med flytt och elände.. kopplat med osäkerheten ang jobbet... det blev nog lite mycket där  .. och precis som du skrev Ena, så känner jag mig faktiskt lite "otacksam!".. jag menar.. här har man äntligen fått som man velat... och så blir man deppig!!? 
det är bara en sådan himmla läskig känsla... när man liksom "vippar på kanten" så att säga... och eftersom jag varigt nere på botten och vänt en gång tidigare... är jag fullständigt livrädd att hamna där igen... förra gången vart jag sängliggande mer eller mindre under ett års tid, sjukskriven 1,5 år .. vägen tillbaka från detta är låååång....  .... tack o och lov har jag en helt underbar Make som hjälpte mig upp förra gången  ... men jag VILL inte dit igen!!!... och i natt kände jag att det var farligt nära.  ... just nu så försöker jag blockera alla "känsliga" funderingar över huvud taget.... försöker tänka på saker som gör mig glad...  men ibland känns det som om någon håller på och  i huvudet på mig... svårt att förklara på ett vettigt sätt..

Jag vill gärna inbilla mig att om man har varit så nere som du var då, så faller man aldrig lika hårt igen om man har lyckats ta sig upp från djupet. Någonting lär man sig ju på vägen, och lite verktyg att hantera krisen har man skaffat sig genom detta hårda arbete.
Jag vill inte bagatellisera hur du mår nu, men tänk på att du har haft en ganska så tuff period nu med flytt, renovering och allt vad detta innebär. Depressioner kommer gärna när man har haft mycket att tänka på, och när man är helt utsliten. Tänk på att detta kanske är din kropps sätt att säga till dig att du måste varva ner nu. TROTS att du fortfarande har mängder med saker att göra och tänka på ännu. Ta saker och ting lite pö om pö, och framförallt: Ta hand om dig själv! Gör saker som du trivs med, och försök att njuta av livet! 

[kwidell]

jo ni har nog rätt i att det är hög tid för mig att ta det lungt nu...  problemet är att jag inte kan riktigt ännu!  är fortfarande inte klart i gammla lägenheten!  ... var uppe där i dag och packade igen... saker från köket och kontoret som ej hans med innan stora flytten... allt detta måste vara borta på tisdag morgon då flyttstädningen är bokad.    så det är bara å bita ihop och fortsätta lite till det.  ... även om jag mer än gärna bara hade stannat i sängen!  speciellt eftersom jag skulle iväg och jobba natt också... så sömn hade varigt välbehövligt.. men det var bara å glömma!...  ... skällde ut maken min efter noter också... eftersom han inte börjat packa och fixa utan i stället satt hemma och tittade på TV.    ... något han fick höra också stackarn.. ... kände mig orättvis senare på dagen.. eftersom han varigt på sitt jobb hela lördagen och gjort inventering i 13 timmar...  ... men då jag jobbat natt nu sedan torsdagen så blir det ju inget gjort!! ... ansvaret för att se till att det händer saker är något jag inte riktigt orkar med just nu... tyvärr är maken så extreeeemt dålig på planering!  så då falerar allt om inte en annan är där med   

mest av allt önskar jag att jag kunde släppa allt detta och det skulle tas om hand endå!.. men så är tyvärr inte fallet.  ...  tror bestämt att det får bli framplockning av nått trevligt broderi eller en stickning sedan!.. bara sitta uppkurad i soffan och verkligen focusera på det jag har i händerna brukar ha en väldigt bra avstressande effekt på mig. 

Det funkar nog lika bra med lite fetbobba lovin'. 

  give me!!!! 

[hemul]

give me!!!! 

Åkejrå!