Sorlas nolltolerans mot huvudvärk

[hemul]

Ja, det låter ju bra. Men det är säkert så att om en läkare har rätt att läsa journlen, t.ex. den journalförande läkaren själv, då har också honom behjälpliga personer automatiskt tillgång till den. Läkarna sitter ju inte alltid och skriver själva utan det finns sekreterare till sånt o.s.v.

[Sorla]

Det kanske är det pris vi måste stå ut med att betala för att "alla" vill ha det så öppet och lätt-tillgängligt. Det blir hur som helst mer och mer likt Orwells förutspådda värld. För mig fungerar det att sladdertanterna kanske läser min journal. Bara en lätt obehagskänsla i  magen. Men det beror säkert på att jag är så blåögt godtrogen. 

[hemul]

När jag gick på sjukgymnastiken (den stora på sjukhuset) så brukade jag sitta och vänta i ett behandlingsrum de hade i anslutning till gymnastiksalen, ett rum där vem som helst kunde gå in om det var tomt, dörren brukade stå öppen och det var inte förbjudet område på nåt sätt. Det fanns ett skåp där jag fick förvara lite grejer. En gång började jag titta på en kladd med papper som låg där. Det visade sig vara en utvärdering av en gruppbehandling för folk med sociala fobier och liknande. De hade fyllt i ett frågeformulär, skrivit lite om sina upplevelser, ett par sidor. Jag gluttade bara på den översta och slutade läsa när jag förstod vad det var. Det var en kvinna som beskrev hur hon tyckte behandlingen hjälpt och att hon nu kunde åka buss utan panikkänslor även om det fortfarande var jobbigt. Högst upp på förstasidan stod deras namn och personnummer. Jag påtalade att de låg där helt öppet. Sjukgymnasten bara ryckte på axlarna. De låg kvar där alla år jag gick där. Jag kollade då och då.

[Sorla]

Otroligt! 

Var det samma papper, eller kom det nya som de hade som vana att lägga där? 

[hemul]

Nej, det var samma. Var väl från ett tjugotal personer. Visst är det jävligt? Många bar säkert på sina problem som en skamlig hemlighet och så lägger de ut dem sådär. Hade jag bläddrat igenom kladden kanske jag hade känt igen nåt namn.

[Sorla]

Ja, vidrigt! 

[idalinda]

Nattjobb och migrän låter inte som det smartaste kombot, om man frågar mig. 

[Sorla]

Nä, det var inte jätte smart. Inser jag nu.  Men jag har ju mått så bra, så jag ville testa var jag har mina gränser. Nattjobb, lågtryck, stress och ansträngda muskler (särskillt i nacken) är dåliga saker som jag ska akta mig för i görligaste mån har jag lärt mig nu. Fick peta i mig Zoomig på väg in till jobbet nu i kväll och känner mig som en zoombie nu. Jag måste nog avstå resten av veckan. Ska bara klara av den här natten först. Jag kan ju inte lämna min stackars kollega i sticket.  Jag hoppas det blir lika lugnt som föregående natt..... 

[Ninnan]

Tänka mer på kolleger än sig själv.. för att sedan bli tvungen att vara hemma mer och mer..
Vet inte vad jag ska säga om det.
Något vidare "tänk" är det inte.
Testa gränser upplever jag du gjort vääldigt länge.. 

[Sorla]

Men Ninnan, det har ju varit lugnt på migränfronten hela sommaren och en bit in på hösten.  Och den stackars kollegan är inte tillräckligt kompetent att klara ruljansen själv. 

Men nu börjar jag känna igen mig igen.  Idag ont igen bakom vänsterögat och täppt i vänster bihåla. Banne mig, det blir migrän igen! Var och blev justerad i förmiddags. Väldigt behövligt, men oj, jag blev så öm efteråt. Säkert därför migränen gör sig påmind igen. Och så satte han en bonusakupunkturnål i armbågen som har kapsejsat. Ärente de ena så äre de andra, som kärringen sa.  Jag skulle ju kunna tycka att det räcker med höger axel och att det kunde få bli bra nu när axeln har blivit så mycket bättre. Men nehej då. Då måste givetvis något annat lägga av. Det blir väl en till kortisonspruta. 

Fundrar på om jag skulle öka betablockeraren ett snäpp och se om det gör skillnad. Jag har utrymme att dubbla dosen. Höstarna är ju av tradition min sämsta årstid rent värkmässigt. Det värsta som kan hända är att jag svimmar när jag reser mig upp. 

[Ninnan]

Jag hade önskat att jag inte sa varken bu eller bä om ditt tillstånd.  Det är ju idag så man ska göra..
Eftersom blodkärlen i huvudet drar i hop sig och snabbt vidgas-migrän- så antar jag att medicin för det är inte helt fel. Så skadligt är det inte heller.
Vad jag mest önskar är att du stannar i n n a n det blir för mycket. Att du stannar upp och mår bra.
Vem tjänar på att du är heroisk? Familjen? Heltidsjobbet?
Nu ska jag rätta mig in i fållan och inte tjata om vad jag tror. Jag har faktiskt varit lite orolig när du inte har skrivit på din länk, beroende på att jag skrivit vad jag tänkt 

[hemul]

Går du fortfarande på det där med snöret? Det hjälpte ju. 

[Sorla]

Nej Ninnan! Så menade jag inte. Dina förmaningar är bra för mig. Att jag inte skrev förr är för att vi var bortresta i helgen och sen har jag inte hunnit läsa så noga att jag hann reflektera. :-( Du får mig att tänka till. Som ett litet samvete eller snarare liten klok ängel på höger axel. Det behöver jag för att väga upp den lilla djävulen som lurar mig att lyssna på min pliktrogenhet på den vänstra axeln.

Jag har varit dålig på att skriva på ganska länge. På något sätt kände jag att jag inte orkade engagera mig så mycket i hur jag mår. När jag äntligen mådde bra behövde jag ta paus från allt analyserande. Det tar både tid och kraft och det var skönt att äntligen kunna lägga den kraften på att göra helt andra saker. Nu när hösten kom så känns det så tungt att märka att jag har den jävla migränen kvar att ta hänsyn till. Marginalerna krympte rejält helt plötsligt. Besvikelsen är enorm.

Redcordbehandlingen är klar så gott som. Musklerna som inte jobbade är igång. Andra muskler som jobbade för hårt har lugnat ner sig. Så den migrän jag har nu beter sig lite annorlunda. Och tyvärr får jag fortfarande låsningar i nacken. Jag ska på återbesök för just den biten om en dryg månad. Sen har jag ju sprungit där ändå för axeln. Och då passar de på att rikta nacken och ryggen samtidigt. Och så har jag mina hemövningar som jag gör varje dag. Tar en jäkla tid! Men gör gott.

Jag skäms att erkänna att jag är på väg till jobbet idag, efter den dåliga kvällen igår. Imorgon blir det halvdag och på fredag ledig. Huvudet fungerar, men bara just så. Hoppas jag hinner klart med det lilla projekt jag håller på med innan imorgon eftermiddag.




Skrivet i Tapatalk

[hemul]

Kan du inte umgås med oss ändå? 

[Sorla]

  Raring!  Klart jag kan. OCh vill. Jag önskar bara att dygnet hade fler timmar.  Nu glömde jag avbryta mig för fikarast med kollegorna. Så pausen fick bli här med er. Ska knalla iväg och hämta en mugg te.