Ja, när kom hon på det? Jag läser bara där tillfälligt, så jag hänger inte med. Men jag minns att jag blev sågad nån gång för länge sen när jag försökte mig på lite rotfruktspropagande.
Under det första året körde jag rejset rätt ortodox, och gick ner 15 kg över en vinter.
Sedan började jag trixa med kolisar av olika valörer ( oftast rent socker) resultatet är en pendling.
Så jag tror egentligen att dom som kör ungefär den strikta varianten och tar två rutor mörkt choklad / vecka mår bäst av det.
Utom att det finns såna som jag, som varken mår bra eller går ner på extrem lowcarb.
Jag tror du är inne på rätt spår. Jag tror mycket hänger på vad som utlöser sug eller saker man öht har svårt att äta "bara en" av. Det behöver inte nödvändigtvis vara bara kolhydrater heller, inte om man försöker gå ner i vikt och inte vill överäta ivf...
Det är så löjligt när Goran anklagar t.ex mig och Ninnan för att vara kolhydratberoende för att vi "inte kan avstå från potatis". Det är riktigt att jag tycker om potatis och att jag är väldigt glad att jag kan äta det utan problem. Ett mål per dag blir ju normalt, som man var van förr, bara lyxigare och godare. Det underlättar, inte minst när man ska äta med andra. Men om jag var beroende, då skulle jag ju inte kunna nöja mig med den mängd jag bestämt, utan antingen bli sugen på mera potatis eller börja sukta efter något annat med kolhydrater och så är det ju inte. Inte för Ninnan heller.
Låter väldigt bra att finnarna valt 100 g som en övre gräns, den generella lowcarbdefinitionen. Vad som sen funkar för individen tror jag är personligt det har nog inte så mycket med rent fysiologiska orsaker att göra som man vill göra gällande här i Sverige, utan om man har sugproblematik eller allmänt har svårt att äta lagom av viss mat. Kan man tala om sug när man överäter revbenssjäll och njure i gräddsås?