Men Tina, hur mycket mer kolhydrater pratar du om och fortsätter viktuppgången över tid? Menar du lite mer dagligen, som Annika ungefär, eller tillfälliga bläckor?
Man ska nog generalisera åt något håll. Men tror jag, obs tror!, att man skapar kolhydratkänslighet genom att ligga för lågt på kolhydraterna. Om man sen börjar äta lite mer så är man känsligare än man hade varit om man legat på en högre nivå hela tiden.
Vad som är sant vet man ju inte. Det är ju inte helt lätt att testa på oss själva heller. Man måste ju ha någon slags objektiv bedömning och det är svårt att åstadkomma. Innebär lite mer kolhydrater att man äter mer totalt sett t.ex. eller ligger man på exakt samma kaloriintag? Jag vet, helt subjektivt, att det för mig innebär större mättnat, tvärtemot vad som sägs, så jag har lättare att begränsa mitt glufsande och kan gå ner i vikt. För andra orsakar det sug och hunger. Men vad som vore intressant är som sagt att veta om det gör någon skillnad om kaloriintaget är konstant. Jag är ledsen, men jag tror inte det gör det.
Helt uppenbart reagerar vi olika, men vad som är mer direkta fysiologiska skillnader vad gäller vikten och vad som bara är en funktion av ökad eller minskad aptit, det är banne mig inte lätt att veta.
Att en del mår toppen, både fysiskt och psykiskt, av 0 kolhydrater och andra mår skit under en viss nivå, det är ju en annan sak.
Men inte fan får man diabetes av att utesluta kolhydraterna! Synd att Annika inte drog till med sina blodsockervärden, de är vad jag minns jättefina. Svårt att ha diabetes om man har lågt blodsocker va?