Hur konstaterade du att du hade candida? Jag har läst att man kan spotta i ett glas med vatten på morgonen, men det kanske finns andra tester också?
Doktorn topsade mig i mina ädlare delar, kollade under mikroskop och skrev ut Diflucan utan pardon. Detta var år 2000, efter en antibiotikakur jag hade fått mot min allra första urinvägsinfektion. Efter det har jag fortsatt att få UVI rätt så regelbundet, ca 2st på 3 månader. Min blåsa och urinvägarna var helt sönderfrätta av de upprepade infektionerna, att när jag fick UVI sista året, kom det alltid helt plötsligt och jag kissade blod och blodklumpar. Det gjorde ONT. Sen tillkom ju svampbesvären.
Morsan skaffade mig några skumma örttabletter hos någon homeopat/alternativ kvacksalvare som hade öppnat en egen klinik i Piteå. Dessa tog jag enligt instruktionerna, ihop med kopiösa mängder osötad tranbärsdricka samt Tranirin tabletter. Har inte fått några infektioner sen september 2008. Nu tar jag 1-2 Tranirintabletter och ett glas tranbärsjuice när jag kommer ihåg, brukar bli varannan dag, som underhållsdos.
Det är först nu jag börjar känna mig normal i urinvägarna, det är först nu den ständiga kissnödighetskänslan har börjat försvinna, den har alltså suttit i trots att jag inte har haft några infektioner. Jag har haft känningar 2 gånger om en annalkande infektion, men lyckats stävja båda med 6 Tranirintabletter/dag och 2 liter tranbärsjuice. Förhoppningsvis lyckas jag hålla det såhär även framöver.
Nu är ju det andra problemet kvar. Svampen. Den har jag haft sen 2000 också och den har jag inte lyckats bli av med. Vårdcentralen blev trötta på att skriva ut Diflucantabletter i tid och otid så de skickade en remiss till Gyn. Träffade en småarrogant påve som ska vara en av Sveriges främsta experter på candidainfektioner i Sverige. Karln blev störd när jag krävde att en kvinna ska närvara när han undersökte mig, uppenbarligen brukar de inte göra så här i Skövde. I Umeå var det regel. Samma om en man undersöks av en kvinnlig urolog, måste det finnas en manlig sjuksköterska/läkare närvarande i undersökningsrummet. Men här på KSS ska man vara ensam i rummet med manlig gynläkare. Jag kände mig obekväm med det och krävde att en kvinnlig sjuksköterska skulle närvara. Påven blev sur men kallade en sjuksyrra som stod bredvid mig och såg ut att känna sig rysligt bortkommen. Men det sket jag i.
Påven blev inte mer positivt inställd till mig när jag överröste honom med en miljard frågor, krävde svar på varenda en och hade mage att ifrågasätta många av dessa svar. Jag kan svära på att jag hörde en lättad suck när jag på slutet skakade hans hand och gick.
Men i alla fall, han skrev ut en hästkur av Diflucan som skulle tas under ett helt år. Först varje dag, sen varannan dag, sen en gång i veckan och sista halvåret ska det tas en varannan vecka. Jag har 2 tabletter kvar av den kuren. Första halvåret var ett himmelrike, men sen började symptomen komma tillbaka. Nu är det så att svampen kommer tillbaka mellan tabletterna. Jag tar tablett, efter 2 dagar försvinner symptomerna och är borta i ca 5 dagar, därefter börjar svampen smyga sig tillbaka och när det närmar sig nästa tablett har jag sedvanlig ilsken klåda igen. Så håller det på.
När jag var på gyn senast fick jag Diflucan för ytterligare 3 månader, det kostar 800kr.
Jag ska hämta ut det och äta det, men samtidigt måste jag testa mig på någon alternativkur. Diflucan funkar helt klart inte, svampen verkar vara resistent, men tabletterna håller det i alla fall någorlunda i schack. Än så länge.
Kan påpeka att fullt utvecklad svampinfektion hos mig innebär att mina flytningar får en konsistens och utseende av blöt puder. Det är alltså svampen. Klådan är så svår att jag blir seriöst självmordbenägen.