Att besegra matdemonen
Sorla:
Citat från: Subcalva skrivet 2013.05.12 - 22:08:09
Jag köper hellre en eller två fina (gärna ekologiska) praliner för 10 kronor styck och äter dem med andakt och närvaro.
Word! :nod-yes: Så resonerar jag också. Köpebullängder och läbbiga ballerinakakor lockar mig inte. Ska det vara sånt, ska det vara hembakt. Annars får det vara.
Det var roligt att se ändå hur positiva de lyckades bli! Jag skulle gärna vilja se dem efter ett halvår eller ett år. Och höra dem berätta hur de mår och tänker. Och så tänker jag på alla som går och är ledsna och har fastnat i sina negativa neråtgående spiraler utan att få hjälp. Vad är chanserna att få sån hjälp som den här gruppen fick? Att operera är lätt. Hon Catherine blev ju nästan övertalad av läkaren att göra operationen trots att hon inte ville. Hur många farligt överviktiga blir erbjudna psykologhjälp eller KBT jämfört med de som blir erbjudna operation?
hemul:
Bra att ni petade upp den här tråden. Jag ville se programmet, men det har inte blivit av.
Mynlen:
Kan inte se :guns:
hemul:
Du får väl titta på nåt holländskt program om ost istället då. :cheese:
Ary:
Jag håller med hellre kvalitet men lite och det är också så jag har gjort många gånger. Bara det att den där chokladen fanns där just den dagen jag fått för mig att jag skulle fuska till det.... Åt inte upp allt men min vana trogen åt jag upp den när sedan när den andra godisen var slut. Vana och allmänt sockerbegär.
Inbillar mig att det inte smakar lika gott längre dock. Smaksinnet har vant sig vid frukt och annat istället. Önskar att man kunde vänja sig av helt vid att vilja ha smaken av godis men vi är väl programmerade och sedan tillvanda sedan födsel nästan till sött. Begäret kommer mer sällan särskilt när det inte späds på med det raffinerade sockret som jag inte längre har något hemma alls. Någon som känner någon som ALDRIG har sötsug?
Navigering
[0] Meddelandeindex
[#] Nästa sida
[*] Föregående sida