Att besegra matdemonen
Sorla:
Hemul.
Skrivet i Tapatalk
Mynlen:
jag känner det för ofta.. tycker det är svårt ibland att inte "söka" på sötman.. eller hur man nu säger. Inprogrammerad, önskade jag kunde resetta min smak...
hemul:
Citat från: Sorla skrivet 2013.05.13 - 10:42:23
Hemul.
Ja! Vad vill du? :tongue:
Ary:
Ett tag uppfattade jag som att Sorla svarade på frågan om vem som aldrig har sötsug. Men det har väl du ibland Hemul?
Mynlen: Ja det mest effektiva sättet var tydligen att inte ha socker el dyl hemma. Suget uppstår iblan men ytterst sällan såpass att jag skulle gå till affären och handla bara för det. Min lathet räddar mig. :tongue: Men så kan man bara ha det om man är singel antar jag... Har en deal med min granne bortåt vägen att han kan "langa" en dl socker om jag behöver det om man ska baka till besök tex.
Under tiden som jag har det så här kan jag rannsaka mig själv och jobba på det psykologiska. :hm-hm:
hemul:
Det gjorde hon. Nej, jag har faktiskt inte det. Åt inte godis ens som barn. Fick jag kunde jag ta en bi sen tröttnade jag, men oftast åt jag inte av det alls. Pappa fick äta upp godispåsarna som snälla tanter kom med. Det är det som gör det så sjukt att jag helt plötsligt började tacka ja till kaffebröd och skit. Mitt problem är snarare att jag alltid gillat riktig mat och speciellt fett. Nu när det är mer än tillåtet så blir det lätt för mycket.
Visst kan jag tycka nåt sött är gott ibland, som efterrätt, men inte så ofta så det stör och det är aldrig frågan om att jag bara måste ha. Och helst ska det söta vara tillbehör till grädden mera. Har aldrig gillat sånt som bara är sött. Rabarberpaj med vaniljsås och sånt gillar jag som har både syra och grädde. Budapestrulle har jag alltid tyckt varit alldeles för sliskig, på gränsen till äckligt. Så lite konstigt är det med mina excesser på sistone.
Navigering
[0] Meddelandeindex
[#] Nästa sida
[*] Föregående sida