Ninnans klavertramp på vägen..

[Ninnan]

Jag ligger fortfarande på ung. 50 kolisar och behöver det för att undvika låghet och ha bra mage.
 mynlen,det bästa är nog att prova sig fram om man vill gå ner i vikt också.
Hemulen har ju klarat det! 

[hemul]

För mig är mer kolisar en förutsättning för att kunna gå ner. Jag blir ju så förbenat hungrig om jag ligger för lågt.

[Ninnan]

jaa 

Jag känner mer och mer att jag tappat förtroendet för läkare Eenfeldts kunskaper och hur han väljer ut studier och undra om inte JG har mer kunskaper om kost än AE


http://traningslara.se/lchf-vs-kost-med-mer-kolhydrater-vad-ar-bast-for-viktnedgang/

[Sorla]

Jag tror att båda har rätt. Vi är alla olika och man måste lyssna till sin egen kropp. Så lite ödmjukhet inför allas vår olikhet tycker jag är på plats. Hemul blir hungrig av för få kolisar. Jag blir hungrig av för många kolisar. Du blir låg och får kass mage av för få kolisar. Och jag blir rabiat av för många kolisar. Får dessutom magknip av kolisar i form av mjöl. Jag tycker det är fantastiskt att vi fungerar, fast så olika och att vi har kommit på det dessutom. Synd bara om alla andra som inte har hittat sin modell, utan bara lyssnar på vad andra säger ska vara det rätta. 

[Sorla]

Vart det rörigt det där?  Nå, det kommer från en rörig hjärna. Men det är bättre än en hjärna som inte rör sig alls. 

[hemul]

Närå, jag hajjar. Vill bara klargöra att jag också blir hungrig av mycket kolis. Så för mig gäller lowcarb men inte för low liksom. Man ska inte ha det för lätt! 

Det finns inga olikheter i LCHFs lala-land. När de säger att "alla är olika" hycklar de flesta. När någon demonstrerar sin olikhet så blir denne för det mesta klubbad alternativt förlöjligad, misstrodd eller ignorerad. 

[Ninnan]

Jag hajar också! 

[Ninnan]

http://en.wikipedia.org/wiki/Zone_diet
det finns lite godbitar överallt.
Det han skriver om hormoner tyckte jag var intressant

[Mynlen]

ÅH! på måndag har jag ätit LCHF i ett år. Så kanske det. jag vet inte. I princip mår jag bra på kosten jag äter men jag har ganska många andra saker nu också, mitt CI som gör mig trött, och det konstaterade jag idag.. jag blir JÄVLIG trött av att ha Sari hemma igen. Hon tär på något sätt på mig. Mycket underligt. Men nu har Jespers (min son) flickvän fått en STOR lya på några månader och förhoppningsvis litet längre och han har alltså nästan flyttat in hos henne. Så hans studentbostad står ledig och dit ska Sari imorgon och vara där veckorna och helgerna hemma eller något.

Jag älskar min dotter men hon är så ehm.. ungdomssjälvisk man kanske kan kalla det. Om hon vill ha något gjort ska det hända omedelbums. Om hon ändrar sina planer får vi anpassa oss, osv osv osv. Lowcarb har hon slutat med redan efter första dagen för hon ville inte ha si eller så eller di eller då. Och om jag lagar en maträtt efter två v igen så blir det "äter vi det nu igeeeeen, du har inte mycket fantasi va". Plus att hon bara inte kan fatta vad allt kostar, jag kör mycket med köttfärs pga att det är billigt.

Idag köpte jag dock något dyrare kött: gräsbetat (fast jag vet inte om det är 100% gräsbetat, dom kanske får extra foder på vintern) på "bondmarknaden". För att testa!. Imorgon blir det en gryta och köttfärs hade jag också! men inte ens så mycket dyrare än vanligt köttfärs. Blir det ok prov ska jag hämta kött där oftare!

[hemul]

Det är säkert nåt tillfälligt bara. Jag menade inte så mycket med det där med LCHF-depp, även om det förekommer. Men går det inte över kanske det är värt att fundera på i alla fall.

[Ninnan]

Jag kan ju säga att jag var rätt odräglig under gymnasietiden. Gjorde inte ett enda handtag tex diska, var rättså sur och såg säkert ut så. 
Jag tror man växer ifrån föräldrarna i de åren och vad jag fattar är Sari ännu äldre.
Jag tycker gott de kan ha eget boende och laga sin mat själv.
Kommer de hem och hälsar på så inser de vad det är värt att få maten tillagad.
Förmodligen kommer du att må mycket bättre om hon flyttar!
Därefter kan man umgås med dem på samma nivå liksom.. 

[Mynlen]

oj, satt jag o klagade i din tråd!! Nja, som det flyter här är det inget konstigt.

Antar det är så och JAG är jätteglad hon flyttar även om det samtidigt låter så hårt :) För Linnea ska det nog också vara bra igen, hon blev så mesig o velig och besvärlig igen. Inte bara pga att Sari tja.. hur ska jag säga, är ganska daddig med henne, men också för att hon är så dubbel. Dubbla budskap hela tiden. Svårt för en tjej på 11. Och även för att Sari släpar in godis och chips i huset som Linnea då äter. Vi märker en tydlig skillnad på henne sista månaden.

Ninnan, jag var nog inte heller så trevlig. Gjorde helst inte heller något hemma. Det är inte ens det som är problemet men att ha sitt eget välbefinnande först och strunta i andra. tja.. Hon är 19 nu och högst tid att hon försvinner. Men om några månader är hennes studie klar, och då vill hon fortsätta högre utbildning men vet inte än vart hon ska göra det så det lönar sig inte att söka bostad nu. Så jag HOPPAS att hon kan stanna i Jespers bostad kommande månader. Fast det kommer att bli dyrare för henne tror jag, och då finns risken att hon kommer hem igen.  Läste att dom först vid 23 har så väl utvecklad hjärna att dom kan känna bättre empati. Tror det är så. kommer att vara skönt att kunna prata normalt med henne igen :)

[Ninnan]

Det är helt min egen uppfattning vad jag skrev!
Jag menar att de v ä x e r när de får ta hand om sig själva, begå sina egna misstag och tycker det är toppen när de kommer på att det går att göra en del saker annorlunda än mamma.
Jag vet inget om studerandes ekonomi i Holland. Vi har både studiebidrag och lån.
Förmodar att nästan alla studenter sköter sin ekonomi och på så sätt bli oberoende.
De flesta jobbar på sommaren.
Jag undrar om man får ngt begrepp om ekonomi annars.
Men detta är ju jag och hur jag tänker.
Att man kommer hem ibland och behöver lite hjälp och ompyssel hör ju också till 
Jag förstår inte varför föräldrar ska ha dåligt samvete för att "deras" barn försöker bli vuxna! Är det att vara hård??
Usch!  nu har jag en tanke till:
"att ha sitt eget välbefinnande först"
JA, säger jag.
Det går inte att GE så mycket till andra om man inte försöker hålla sig själv i trim; både fysiskt och psykiskt.
Jag har erfarenhet av det. Min dotter behövde så mycket av mej: bo med henne på sjukhus, trösta,dra rullstol ibland och det kanske viktigaste; försöka underlätta hennes kontakter med jämnåriga; typ hästarna som automatiskt ledde till andra "hästflickor" och väldigt trogna vänner.
Jo, jag motionerade regelbundet, gick till psykoterapeut de sista åren.
Jag kände på mig att det var viktigt att jag var i balans.
Mycket babbel från mej( hon fick sköta sin egen ekonomi när hon var 18 år)
Även om barnen är "stora" känner man på sig när de verkligen behöver hjälp.
Jag menar inte att du ska göra som jag gjort utan mer att du kan se det på olika sätt.

Hoppas jag inte stört när jag skriver om min dotter, men i stort sett alla-utom min syster- nämner henne inte.

[Mynlen]

Nä, jag tycker det är helt OK du nämner din dotter. Hon har ju varit "part of your life" och är det säkert ännu. Jag kan inte föreställa mig så mycket om hur du hade det.

man har litet studibidrag som jag tror är lön nu för tiden. Men den är olika för om man bor hemma eller bor själv. Sen är det olika om föräldrarna ska betala en del också. Men mycket är det inte, man kan inte leva på det eftersom man även måste betala skolan eller universitetet, böcker och sånt. Så det flesta studenter har 1-2 dagars jobb också. Levnadskostnader ingår alltså knappt.

Sari bor ännu hemma så hon har ganska litet studilån, plus att hon jobbar, 2-3 dagar i veckan, eller mer så många timmar hon kan eftersom hon också har skolarbetet.

Jag har inget problem med i att hon sköter sin egen ekonomi, det har hon gjort i över ett år nu. Om inte längre egentligen. Men hon har ofta mer pengar över att slösa på kläder och sånt än vad jag har, jag går bara back sista tiden pga att hon vill ha vissa saker hemma. OM jag hade pengar var det inget problem, men det kan ju inte vara så att jag måste ta lån så att hon kan åka på semester, något jag inte kunnat i flera år? Det är inte att jag behöver semestern, men viktigare är att jag inte skuldsätter mig om det inte behövs. I princip är eller kan hon vara oberoende, bara hon blir litet mer sparsam typ.

Men bra med "mothugg" Ninnan, absolut, tack!


Sen det med "ha sitt eget välbefinnande först" det var så jag menade -> att om hon vill ha en ny tröja ska den köpas med en gång. Eller om hon har lovat Linnea att åka skridskor med henne och då bestämmer sig att stanna hos sin kompis. Det är inte helt.. eh trevligt.

Annars är jag väl en mamma som du, gör mitt bästa för henne. Men idag blev jag innerligen trött på henne när jag fick trösta linnea 3 ggr för att Sari inte gjort som hon sa hon skulle... Såna dagar får man väl ha ibland också.

[hemul]

Det är väl klart att du kan prata om din dotter, Ninnan!