Ush, jag visste inte om de spanska arbetarna. Det blir svårt med tomater och sånt då. Jag tänker på det där så gott det går och plånboken tillåter, d.v.s. jag köper KRAV när priserna är rimligt mycket högre, då har arbetarna i varje fall inte behövt vada i gift. I sanningens namn blir det väl mest bananer av det som importeras, och det äter man ju inte mycket av nu, och burktomater. Vitkål, potatis, morötter, rödbetor och lök köper jag också KRAV, men det kommer väl härifrån, utom ibland vitkålen.
Ekub, det är partiklar som är så små att de kan tränga igenom kroppens barrärer. Därför vet man inte vad som kan hända och man vet inte heller hur mycket det finns av dem i luften redan för när man mäter partiklar så kommer de inte med.
Jag hörde för flera år sedan att man tillsätter det till en del tvättmedel nu som ersättning för tensider. Och så andas vi in det när vi häller upp pulvret och det blir även kvar i kläderna. I filmen visade de en kostym som var tillverkad med nanoteknik. Det innebar att ytan var behandlad med nanopartiklar. När de hällde vatten på den rann det bara av, som om tyget varit plast.
Jag blir rädd för sånt här därför att istället för att ta bort skit vi redan har så hittar man på nytt elände hela tiden. Nu är expertisen förstås inte eniga om det är några risker, men man kan väl tänka sig att nåt som t.o.m. kan tränga igenom blod-hjärnbarriären knappast är hälsosamt, varken för oss eller miljön. Allting blir ju till slut impregnerat med det.
Det är inte alltid deklarerat heller, utom när de vill skryta med det. När jag skulle köpa skoimpregnering i vintras så fanns det ett medel där det stod "Med nanaoteknik!" med stora bokstäver. Detta var också det som rekommenderades av expediten. Det köpte jag inte. Det var nåt med titanium (titaniumoxid?) som ofta finns i krämer av olika slag, tandkräm, solkräm o.s.v. Det kan vara nano, men behöver inte vara det. Hur vet man?
Detta med plötsligt hjärtstopp som togs upp i programmet var också mycket skrämmande. Man har tydligen vetat länge att det kan bero på partiklar, alltså typ sådana små som rivs upp av dubbdäck, men nano är ju nytt, så man bråkar väl om om de också kan orsaka det. Det var en tant med i programmet som hade rasat ihop i en trappa och hade sån tur att en hjärtläkare just gick förbi och fick liv i henne igen. Man har tydligen bara ett par minuter på sig.
Jag ska se programmet ordentligt. Jag knäppte på mitt i reprisen i natt när jag inte kunde somna, så jag fick rätt virriga intryck.