Hade nog jättetur att det tog i mjukdelarna precis där man är som tjockast. Det är som ett hårt ägg inuti nu precis där bulan var. Man kan ju undra vad det är för nåt.
Har varit på sjukan hela dagen. Jösses, deras rutiner alltså. Hade en hel hög missade samtal när jag vaknade. När jag ringde upp frågade de om jag kunde vara där om 40 minuter. Öh, jag hade precis vaknat, det tar en halvtimme att klä sig med en hand... Så jag fick en tid lite senare men ombads komma tidigare om jag kunde. Skynda, skynda! Så jag slängde i mig ett ägg och ödslade mer pengar på taxi. Sen fick jag sitta i ett överfullt väntrum och vänta i nästan 4 timmar på röntgen.
Men det blev bra i alla fall. Benet ligger rätt. Puh! I sista minuten kom jag ihåg att säga till läkaren att jag tyckte gipset börjat sitta ganska löst. Det tyckte han med så det blev omgipsning. Med plastgips. Vilken skillnad! Det väger ingenting jämfört med kvarnstenen jag hade om halsen innan. Varför använder de öht traditionellt gips när det finns bättre grejer? Är redan mycket bättre i nacke och rygg. Det här känns inte alls när jag går och så. Sitta vid datorn och låta armen tynga är det enda som fortfarande känns rejält. Men iom att det nya är mycket mindre också så är det lättare att ha armen i knät. Känns som att detta kan funka utan att jag blir helt förstörd. Tänk om jag inte sagt nåt. Då hade jag fått dras med kvarnstenen.
Gipset kanske jag slipper redan om en månad. Beroende på hur det är då så kanske jag får en skena som jag kan ta av och på själv eller också slipper jag helt. Fick träffa sjukgymnast också och har fått övningar att göra. Den här läkaren var inte helt enig med den förra om att detta var en bra lösning, men tydligen godtagbar ivf. Skiter jag i. Nu får det vara så här. Handen är fullt funktionell och det är ju det viktigaste.
Lättad i mer än en bemärkelse!