Mynlen
Jag ser inget hinder att din man skriver sig hos dina föräldrar om det hjälper upp ekonomin- sen kan han ju verkligheten leva hos dej-
Tycker inte heller det skulle vara ngt som man behöver känna skuld för.
Att ekonomin någorlunda går ihop spar mycket av ens energi.
Jag har levt under existensnivå i fem år men jag är ju smålänning, köpte enbart mat och betalde mina räntor för huset. Tvättade disktrasan 25 ggr innan den slängdes. Jag tog det som en sport och for inte dåligt av det.
Skulle jag bott i lägenhet skulle det blivit dyrare. Jag har turen att mitt husköp "lönade" sig.
Tittar jag på min syster som har endast sjukpenning(men en man som har inkomst) vet jag inte riktigt hur det funkar. Hon gick på arbetsprövning med sex timmar i veckan men slutade med det. Det är svårt för mej att veta varför hon inte fortsatte.
Tyvärr är hon en riktig pedant så vad hon ägnar sig åt är att allt ska vara skinande rent i hemmet plus att hon står för all matlagning som är väldigt gedigen.
Det är väl lite här som jag funderar om barn ska leva på en högre standard än föräldrar.
Men
ridning och hästar ska alltid uppmuntras!!
Jag tror ni reder ut det här