är det bara jag i hela världen som inte är en kolhydratjunkie?

[hemul]

Jag blir så trött! Sockersug hit och brödnoja dit. Ingen bryr sig om oss som inte går igång på det! 

Har börjat läsa Hjärnkoll på vikten. Och vad handlar den om, eller verkar handla om, skulle jag kanske säga? Jo, sötsug. Läsk och godis, belöningssystem som triggas av sött.

"Vissa fetter är livsviktiga för oss, men evolutionen har gjort att vi föredrar socker framför fett."

JASÅ? Vad är jag då? En evolutionär freak? 


Vilken metod man än tittar på så är det numera SOCKERSUG som är det stora trollet, det man måste få bukt med för att bli smal. Men vi som aldrig varit särkilt intresserade av det och är tjocka ändå då? Vad ska vi göra?  Kan nån tala om det för mig va? 

[Sorla]

Nä. 


Du är undantaget som bekräftar regeln. Fast jag gillar sött och älskar bröd, men är ändå inte tjock. Så jag är också ett undantag i så fall.  Du och jag, Hemul!  Du ska inte var ledsen. Det är roligare att inte följa strömmen. Man ska vara lite speciell. Det är de speciella människorna som man minns.  Och visst vill man bli ihågkommen. 

[hemul]

Jag vill inte bli ihågkommen! Jag vill bli SMAL! 

Jag har nog ätit mig till den senaste delen av min övervikt på kolhydrater, jag också. Men inte för att jag ville eller kände nåt sug efter dem, utan för att det var ju så man blev rådd att äta om man ville gå ner. Jag lydde. En hemsk massa kilon lyckades jag få till genom att tugga torra brödskivor, men inte fick jag nån kick av det och inte nåt sug efter det heller. Bara blodsockerfall.

[idalinda]

 

[Corny]

Självklart föredrar vi sockersmak framför fettsmak! Åtminstone när vi är små. Bröstmjölken smakar ju sött, så det är väl självklart att människan gillar söt smak. Det indikerar ju överlevnad! Men att tycka att sött är en god smak, till att bli beroende av socker, är en helt annan sak. Numera ska alla som är tjocka vara sockerberoende. Dessutom så grundar sig alla beroenden på detta. Äter du för mycket så är du sockerberoende. Likaså om du dricker, går på droger eller håller på med bergsklättring.

Vad gäller dig, hemul, så gillar du ju visst söta smaker efter vad jag har förstått. Dock går du inte igång på det, vilket är en viss skillnad. Men i landet sockersug finns det ingen urskiljning. Alla är nämligen på samma sätt! Efter ett kryddmått socker så studsar vi runt och vill ha mer.

[hemul]

Självklart föredrar vi sockersmak framför fettsmak!

Tala för dig själv!  Och 99.99% av världen tydligen.

Vad gäller dig, hemul, så gillar du ju visst söta smaker efter vad jag har förstått. Dock går du inte igång på det, vilket är en viss skillnad.

Med urskiljning. Jag gillar måttligt söta saker, men bara ibland. Jag gillar inte enbart sött och inte varje dag, inte varje vecka ens. Saker som är enbart söta äcklar mig, typ det mesta smågodis. Helst ska det söta kombineras med något riktigt surt eller beskt, som rabarberpaj och campari och tonic. Det gillar jag jättemycket. Var för sig dock.  Och inte ens d et vill jag ha för ofta. Och sötsur sås och dillkött gillar jag också. Märängsviss är bland det äckligaste jag vet. Har alltid börjat må illa om jag äter mer än ett par skedar av sånt.

Men i landet sockersug finns det ingen urskiljning. Alla är nämligen på samma sätt! Efter ett kryddmått socker så studsar vi runt och vill ha mer.

Nej! Inte jag! Jag vill spy! Eller du kanske inte menade att jag också bor i landet sockersug? 

Vad jag retar mig på är att alla dras över en kam. Jag är så glad att jag lånade e-boken och inte köpte pappersboken. Då hade jag känt mig tvingad att läsa alla sidorna där jag blir undevisad om mitt sockerberoende.  Förr fick man höra att man åt för mycket och rörde sig för lite, att man åt för mycket fett och för lite fibrer. Hur än verkligheten såg ut. Nu har "experterna" en ny litania att mässa. Vi är alla sugar junkies och lider av ett missbruksbeteende när det gäller kolhydrater.

Visst, toppen av min fetma beror säkert på kolisar, det är jag övertygad om. Men jag tvingade mig ju att äta dem (torrt bröd och pasta) för att de sa till mig att jag måste äta magrare och magrare! Men aldrig att jag längtade efter detta eller fick nån kick, bara slutade må akut dåligt när väl denna kosthållning började ge mig kraftiga blodsockerfall. Tog dock lång tid innan jag ens gjorde kopplingen att om jag äter nåt så kommer jag att må bättre. Så uppenbarligen funkar inte dessa mekanismer som de brukar hos mig. Jag fick varken sug eller hunger.

[Fjällmor]

 

jag känner igen mig hemul

Jag är ingen sucker för sött. Aldrig ätit godis (bara choklad, helst mörk)... tycker också att det rent av kan vara äckligt/osmakligt. Första gången jag blev fet var det pga mediciner (kortison och annat) och i den vevan började jag äta strikt enligt gällande rek för överviktiga. Dvs mycket fullkorn, frukt och lite fett. Jag blev bara sjukare men lyckades smalna av tack vare en intensiv depression.

Fortsatte äta "som man ska" och det här varvet åt jag mig till ett rejält missbruk av mackor/pasta och en ständig värk.

När jag började med lchf i jan - o7 hade jag ingen aning om att jag hde ett dolt sockermonster i brödburken.

Det vet jag nu dock   

Så
jag retar mig också på uttalandet att sött vill ha mer och det gäller alla.
För det stämmer inte ett smack på mig att den söta smaken triggar.

 

[idalinda]

men det stämmer väldigans bra på mig :
Om man skulle gå efter mina smaklökar skulle jag äta vit bröd, rågbröd, gröt, mjölk, finsk smörgåsgurka, finsk korv,
godis i alla valörer och frukt och mycket bakade saker där mjöl och socker blandas  och pepparkakssmet  ständigt i kylen.

[anki]

Hör också till dom som inte varit särskilt intresserad av socker. Åt nästan aldrig godis, kaffebröd, mackor och sånt. Frukt bara periodvis, jordgubbar och persikor när det var säsong..... Och så var jag ganska mager också.
Men så fyllde jag 40, började jobba natt och vid 50 slutade jag röka....... då hände det saker.... gissa resultatet.....   
Och det var nog mest socker då för jag blev inte så sugen att äte utan mest törstigare än vad jag någonsin varit och har alltid haft problem att dricka rent vatten så det blev saft eller fruktcider..... och så banan och vindruvor, för frukt var ju så nyttigt..... Haha... innan dert slog mig att sånt var fullt med socker.......
Så 2006 blev det lchf och så är det fortfarande. Något sug efter sött har jag inte men den där gamla rökvanan sitter i så kvällstid måste jag peta i mig något - hela tiden.... så även om dom värsta kilona försvann så har jag fortfarande ett midjemått som lämnar övrigt att önska..... 
Anki

[hemul]

Så skönt att inte vara ensam!

Jag vet att sötsug är ett problem och boven för många. Det känns bara så orättvist att alla ska pådyvlas detta. Jag vet att alkohol skapar problem för många också. Det innebär inte att jag skulla vara betjänt av en vecka på torken.

Förresten stämmer det inte för fem öre att Ingvar skulle förespråka LCHF i smyg i boken. Det är socker som är boven och långsamma kolhydrater är räddningen. Som exampel...

"När Margareta beskriver hur lustfyllt det numera är för henne att välja mellan
quinoa och råris till kycklingen, är det ett exempel på en sådan lyckad
"operation". Längre fram berättar Margareta om fler knep i kampen mot sockermonstret."

För övrigt sätter han likhetstecken mellan långsamma kolhydrater och långa kolhydratkedjor. Socker är dåligt för att det är så korta molekyler = snabbt. Slog inte GI hål på den myten för 20 år  sen redan?

[Corny]

Jag måste nog förklara mig lite här. Det verkar ha blivit en liten missuppfattning.  Jag är inte heller speciellt förtjust i söta saker. Åtminstone inte så ofta. Någon gång kan jag få ett oerhört sug efter sött, och då vräker jag i mig. Sedan är det lugnt ett ganska långt tag.

Det jag skrev om "landet sockersug", var egentligen ett uttryck för irritation på all likriktning som är inom hälsopropaganda. Numera ska alla vara beroende av socker, enligt "experterna", och det tror jag inte ett dyft på. Vi är ganska så många människor på denna jord, och alla kan inte vara likadant funtade!

[hemul]

JA HAJJAR! 

Ärligt tror jag aldrig jag blivit sugen på sött, inte på det dar viset. Jag kan bli sugen på speciella saker som är söta, som t.ex. rabarberpaj, men det är mer att det dyker upp i huvet då och då och till slut kanske jag gör en till helgen eller också glömmer jag bort det. Inget sånt där sug som kräver omedelbar tillfredställelse, som jag har fattat det som att sötsug gör.

Jag vill också ha sötsug så jag kan bli smal genom att skippa colan och kanelbullarna! 

[Corny]

Klart att man blir sugen på speciella saker. Man kan ju inte bara vräka i sig socker helt oförbehållsamt.  Jag brukar oftast bli sugen på choklad och lakrits när jag blir sötsugen. Har hört att lakritssug beror på att man har zinkbrist, men vet inte om detta stämmer. Den choklad jag äter är tyvärr inte bra på något sätt! Många gillar ju mörk choklad, och det är ju gott (och dessutom relativt nyttigt), men jag brukar roa mig med att häva i mig en Schweizernöt eller liknande. 

Kanelbullar innehåller fö inte så mycket socker. Av det som är i degen, jäser hälften bort, och sen ska man ju inte ha så mycket socker emellan. Tror att det går åt ca 1 dl socker på en sats med ca 40 bullar...

[hemul]

Mjöl är socker. 

Nä, men riktiga sugar junkies, de tar vad de får tag på förstår du, och de ska ha det nuuuuu! 

[Corny]

Jag vet att mjöl innehåller kolhydrater, men socker? 

Ok. Sockerknarkare äter allt som har kolhydrater då. Vilket innebär att om sockerknarkaren sätter i sig en limpa vitt bröd, så har denna ändå inte fått i sig lika mycket kolhydrater som det är i en av de dåliga chokladkakor jag gärna slänger i mig!