Sorlas nolltolerans mot huvudvärk

[Mynlen]

jag menade med det omedvetna minnet. För om du får ett visst minne är det ofta för att någon lukt kom förbi, även om du inte luktar den medvetet. luktsinnet var mer ääh hur heter det på svenska.. primitivt eller nåt.

[hemul]

OK, då fattar jag. Det är ju intressant faktiskt.

[Sorla]

Det är väl antagligen just doftminnet som gör att man får sån där deja vu känsla ibland.

Jag sitter i sängen och räknar ner nu. Jag är så lycklig att jag snart, snart ska få åka till min familj!  Om en och en halv timme kommer doktorn och lägger om såret. Sen får jag gå. Eller, jag rullar nog, ner till bilen. Sen blir det beachen!  I skuggan, under soltaket, med korta promenader ner till vattnet och bada fötterna. 

Ni hör nog inte så mycket mer av mig förrän vi är hemma. Men ni ska ha varmt tack för tröst och sällskap medan jag varit instängd här. Det har varit ovärderligt! 

[Mynlen]

Tror hon ligger på beachen nu! Njut Sorla, NJUT!

[hemul]

FÅR man vara på beachen med ett hål i magen? 

Grattis till att du slipper ut! Antar att det blir besök på en bättre restaurang i kväll! 

[Ary]

Varit borta i ett par dagar och först kunnat kolla hur det gick för dig nu. 4 v på sjukhus skulle definitivt varit mycket med den maten. Trevligt att de släppt ut dig. Krya på dig fortsatt och hoppas resa hem funkar bra och att ni får en ny semester på försäkringen (håller tummarna).

[idalinda]

Jag röstar också för en ny finfin semester på försäkringspengar!

[Sorla]

 

Hem ljuva hem! Ska berätta om hemresan och annat snart. Ska bara få iväg knoddarna till skolan först.

[Sorla]

Lite strandhugg blev det. Det var ändå skönaste platsen att vara på. Vinden i hår och klänning och skugga gav lite svalka. Ganska underbart faktiskt. Men allt har ett slut. Så via sjukhuset för omläggning vidare till Bangkok Airport. Där hoppade jag på ett plan som gick 40 minuter före familjens plan. Thai Air ville inte ta ansvar för mig, så jag fick inte åka med dem. Då skulle jag fått vänta kanske en vecka till. Det ville jag inte. Men SAS godkände mig. Jag fick liggplats i Bissnissklass bland andra krymplingar och flottisar. Sov gott nästan hela vägen. Bara vaken sista två timmarna för frukost. Tyvärr ingick byte på Kastrup, men jag hade blivit lovad assistans med rullstol, så det skulle nog gå bra. Trodde jag. Men jag vet inte vad som hände med min rullstol, den stod inte där när jag klev av planet iaf. Jag gick lite framåt för att se om den stod runt hörnet. Men nix. Det slutade med att jag gick hela vägen själv på skälvande ben. Insåg sakta under promenaden att det var långt. För långt. Och att jag hade tabbat mig. Skulle ju givetvist ha frågat flyplanspersonalen om min rullstol innan jag klev av. När jag äntligen kom fram till min gate var jag så slut att jag inte orkade vara arg på mig själv längre. Tårarna brände innanför ögongloberna. Faktum är att jag hämtade mig inte på hela dagen sen. Var totalt slutkörd. Nåväl. På Arlanda var jag mer alert och där hade jag eskort i rullstol till taxin.

Väl hemkommen visade det sig att familjen inte hunnit vara hemma så länge. Deras plan hade varit rejält försenat. Nu vidtog operation få in en fot på ngn vårdinrättning som kunde tänka sig att ta hand om mitt sår och eftervård. Vi hade börjat sondera terrängen redan från Thailand, men det hjälpte inte. Vårdguiden tyckte att vi skulle till närakuten. Som tyckte att vi skulle till Vårdcentralen som tyckte att vi skulle till närakuten eller något av de stora sjukhusens kirurgmottagningar. Efter en hel del påtryckningar och envishet godkände tillslut VC att ta emot mig utanför ordinarie schema. Så såret är kontrollerat och omlagt. Det kommer inte att sys, utan ska läka sakta inifrån och ut. Men det var torrt och fint och ska bara hållas "öppet" så det inte får för sig att läka fel väg. Görs genom att peta in en kompress i såret och en annan över såret.

Nu ska jag till läkaren strax och få läkarintyg. Så får vi se vad domen lyder. Jag hoppas de inte snålar, för jag har hemskt ont av titthålsoperationen och även såret stör mycket. Kan knappt röra mig. Och får feberstegringar på eftermiddagarna.

Mamma har kommit ner och ska hjälpa mig och hålla lite sällskap. Hon kommer få laga mat, tvätta och sånt.

[idalinda]

hemma
man får vara jätteenvis med vårdapparaten och inte ge sig.
bra att du får hjälp, krya på dig!

[Mynlen]

Dumma du att inte fråga efter rullstolen.  Nästa gång, som förhoppningsvis aldrig kommer, VÄNTAR du och ber om HJÄLP!!!
krya på dig nu och ta det lungt. Ta verkligen tiden du behöver!!  skönt din mamma kan komma och hjälpa!

[hemul]

Sönt att du är hemma igen. 

[Sorla]

Sjukskiven till den 28e. Han tyckte jag behövde vila ett bra tag, så han tog i ordentligt i sin motivering till försäkringskassa. Bra läkare, men svår att få tag i. Tur jag fick träffa honom idag. Men att jag behöver vila till såret tagit ihop ordentligt var en självklarhet för honom. Och det är så djupt och stort att det lär ta tid. Ända ner till bukhinnan, för tydligen syns stygnen därnere i hålet. Visste jag inte. 

[hemul]

Vad bra! Då kan du ägna dig åt lugna promenader i vårsolen.  Du ska inte sätta igång och storstäda huset, om du trodde det! 

[Sorla]

Nä, det har jag mamma här att göra!  Jag ligger här på soffan och kom just på att jag saknar en ask praliner.   

Promenader tar jag om några dagar. Är för klen ännu. Och har svårt att räta upp mig.