Sorlas nolltolerans mot huvudvärk

[Sorla]

Jahopp. Det blir operation igen. Armbågen den här gången. 

Varför blir allt ont som drabbar mig så dramatiskt?!? Varför kan det inte räcka med lite ont, sjukgymnastik och sen är det bra? Nä, det ska karvas och djävlas. Jag blir förbannad! 

Nä, det ska tydligen vara så. Nu har jag haft så ont i flera månader att jag inte kan böja armen alls när jag vaknar på morgonen. Varm dusch och mjukande rörelser så kommer den igång. Fast det gör ont. Men då kan jag inte sträcka ut den rak istället. Sjukgymnasten har slitit sitt hår och sen givit upp. Skickade mig tillbaka till doktorn som skrev remiss till specialist. Det har iofs gått snabbt från remisskrivandet till att jag fick komma dit. Och operationen ser ut att bli redan efter sommaren. Får se sen om det blir bra och om det blir samma behandling av den andra armbågen. Någon paddling kommer det inte bli i höst. Inte heller simning. Men kanske jag fungerar nästa sommar.

Nä, nu ska jag tänka på något trevligare. Ska ut och äta gott med maken, sonen och hans tjej. Sonen fyller 17 idag och syskonen är bortresta. Så vi blir ett litet gäng som firar honom idag. Blir mer på lördag. 

[hemul]

Vad är det för fel med armbågarna egentligen? :'-(

Posted from my phatPhone using Tapatalk

[Ary]

Hörru Sorla ska vi inte införa nolltolerans mot operationer på dig kanske..... 

[Mynlen]

kram på dig! 

[Sorla]

Jag har haft mycket problem med mina armar senaste två åren. Armbågarna och ena axeln har strulat fram och tillbaka med så svåra problem att jag har fått kortisoninjektioner några gånger och massor med akupunktur. Paddling förra sensommaren frös inne. Mest pga axeln, men även armbågen på höger sida. Sen, i höstas, smög det över i vänster armbåge. Och nu sedan jag opererade magen är vänster jätte dålig och höger ganska dålig. Tack och lov fungerar högern någorlunda i alla fall. Annars hade jag varit riktigt handikappad. Diagnosen är Lateral epikontylit. Dvs tennisarmbåge. Eftersom inga av de vanliga behandlingarna har fungerat måste vi hitta på något annat. Eller vänta till det läker ut av sig själv. Det brukar ta mellan 10 och 12 år. Det pallar jag inte. Har så galen värk emellanåt att det nästan är jämförbart med huvudvärken. Det väcker mig på nätterna. 5 minuter promenad, eller en natts sömn, gör att armbågen stelnar och jag kan knappt få upp handen till bröstet. Än mindre till ansiktet på en lång stund. Om telefonen ringer har jag svårt att komma åt luren i fickan och kan ändå inte hålla den till örat.

Ortopeden har tänkt behandla medelst en metod som heter Topaz. Inte helt lätt att googla på. Här är en artikel om ett test man gjort med metoden. Bara 15 patienter, är ju ett klent underlag. Men visar ändå en positiv trend för metoden. http://www.bjjprocs.boneandjoint.org.uk/content/88-B/SUPP_I/132.5.abstract Är man kaxig och klarar operationsvideor är den här videon ganska upplysande. http://www.youtube.com/watch?v=_T_nJyeAkpE

[hemul]

Allvarligt, jag fattar inte hur du orkar. 

[Sorla]

Nä vet du. Ibland gör jag inte det. Men vad har jag för val?


Skickat från telefonen.

[berittis]

En massa styrkekramar.

[hemul]

Sjukskriva dig?

Orka vara sjuk gör ju de flesta, just därför att man inte har nåt val, men orka sköta familj och jobba heltid samtidigt... 

[Sorla]

Jaha, du tänker så. Fast jag tycker jag lika gärna kan jobba som att vara hemma. Armarna mår bättre av att jag rör mig. Då håller sig smärtan kvar där i armarna. Och rentav klingar av en stund. Sitter jag stilla eller vilar för mycket stelnar jag så mycket att jag får slita för att komma igång. Och då får jag både mer ont i armarna och så sprider sig smärtan ut i kroppen. Fast deltid skulle suttit fint. Så jag hann träna bättre. Senaste tiden tar det en timme på morgonen bara att komma igång så jag kan göra mig i ordning. Men nu är det snart semester. Bara 2,5 veckor kvar.

Tack för styrkekramarna söta ni. De värmer så gott. <3


Skickat från telefonen.

[hemul]

Ja alltså, jag menar inte att det är lätt att orka vara sjuk. Men där har man ju inget val om man öht ska fortsätta leva. Det är ju det runt omkring som brukar få vika, men du bara kämpar på med ALLTING!

Kan du inte fixa deltid då? Och säg inte att ni inte har råd, för då får ni drar ner på nåt annat, även om ni inte vill! Jämför deltidsekonomi med den ekonomi ni skulle ha om du inte kunde jobba alls. Som du håller på kan det ju sluta så. 

[Ary]

Har du någon susning om hur mycket kolisar du äter? Har det blivit värre efter blindtarmsepisoden? Du kanske förstår vad jag fiskar efter, om det handlar om inflammatorisk status kanske..... Fick en länk på antiinflammatorisk mat på kif, jag kan snoka reda på den om du är intresserad.

 

[Sorla]

Ary, jag förstår vad du tänker. Har tänkt samma. Har googlad runt på det förr, och gjorde ett halvhjärtat försök för några veckor sedan att läsa in mig. Men jag orkade inte dra det. Det kändes för jobbig att kombinera med familjens mat och det som finns i restaurangen på jobbet. Energin räcker inte riktigt till, till mer än att hålla nere kh och försöka träna på ett uppbyggande sätt. Jag vet inte hur mycket kh jag äter. Tar en potatis till maten. Eller ett par msk ris om jag vill suga upp sås. I övrigt äter jag en glass om jag blir bjuden, eller en bulle. Men fikar inte på eget bevåg. Så en mycket moderat lc kör jag. Och jag äter inte lågfettprodukter, utan bara normalfeta. Men fettar inte extra, utom morgonfilen som får två msk grädde till. Jag vet att mjölkprodukter inte är bra när man har inflammationer, men orkar inte undvara det. Har du en länk kollar jag gärna på den. Men det är inte säkert att jag orkar dra det ändå. Just nu. Läkaren jag träffade hävdar bestämt att det inte är inflammation, utan överansträngning. Vad vet jag.

Hemul, jag sitter i rävsaxen. Jag hoppas få förflyttning när företaget där jag arbetar har byggt klart och dragit igång verksamheten här på min sida om stan. Då skulle jag få något otroligt mycket mer fritid och tid att både vila och träna. Men min chef har varit väldigt tydlig med att det är krav på att man jobbar skift och heltid, för att öht komma i fråga. Om jag inte gör det blir jag kvar där jag är idag, med allt det innebär. Samma eländiga resetid, samma stressande korta fritid och därmed samma dåliga hälsa. Det stressar mig helt galet att ha detta hängande över mig. Men om jag orkar hänga i ett halvår till.... Jag räknar med att sökningarna börjar efter semestern. Allt ska vara klart till årsskiftet. Under tiden håller jag nästan över vattenbrynet med mina återhämtningsdagar efter migrän och visar mig duglig och användbar på jobbet så gott jag förmår. Maken och barnen får ställa upp på det och täcka upp för mig där jag inte orkar. De är ju stora nu barna. Yngsta är 11. De fattar att de måste hjälpa till med städning och sånt när jag ber. Och så gör jag inte mer än jag orkar här hemma. Dammråttor dör man inte av. Skitiga fönster går också att se igenom. Ännu så länge. Trädgårdsarbete gör jag bara när jag tycker det är roligt och någon stark kan göra det tunga jobbet. Matinköp gör vi på nätet och får hemkört. Det är ju inte som när ungarna var små och skulle ha hämtning och lämning i skola och dagis. Men jag köra Lean production så mycket det går här hemma. Precis som på jobbet. 

[Tina]

Har du testat gurkmeja, heter Fortodol på hälsokosten. Ger min hund det och gör underverk med hennes värkande leder. Lider för övrigt med dig att du aldrig blir bra.

[Sorla]

Hmm. Nä det har jag inte gjort. Ingefära i alla varianter trycker jag i mig. Men inte gurkmeja. Provade att ha det i maten, men det var inte så gott. Sp det blev klagomål från den samlade minareten därhemma. Fortodol. Det ska jag köpa. Hoppas det kan hjälpa, fastän mina problem snarare sitter i mjukdelar än själva leden. Tack för omtanken. Och ha en skön semester Tina!


Skickat från telefonen.