Jo jag gör det. Helt och hållet. När jag kom till Sverige blev jag chockad över hur svenskarna rynkade äcklat på näsan åt kylförvarad mjölk vars bästföre datum var dagen innan, och HÄLLDE UT DEN. Det var ju för tusan inget fel på mjölken!
Jag kommer från ett hem där man försökte ta tillvara maten, mer hos mina morföräldrar än föräldrar dock. Min mamma har numera anammat konsumtionssamhället till fulllo. Hennes motto är "varför göra själv när det går att köpa". Hon förstår inte alls hur jag finner nöje med att brodera eller laga mat. Det finns ju färdigt att köpa. Fast hon lagar ju mat själv, det mesta går dock per automatik nuförtiden och hon verkar inte göra det men någon större intresse. Fast jag måste erkänna att det alltid smakar smaskens. Mammas mat.
Jag förstår henne dock, hon slet som ett djur när vi barnen var små, tog hand om 2 små (jobbiga) barn, svårt sjuk svärmor, hus och hem och jobbade heltid. Någonstans i den röran försvann väl all förståelse för "fritidssysslor". Lätt hänt när man själv aldrig hade någon fritid.
Samma märkte jag hos mormor, hon var duktig på att odla, laga mat åt 10 pers tre gånger dagligen, sköta om hus, sjuk man, massa fosterbarn och djuren på gården. Men hon gjorde det med den där semesterveckan i åtanke. Den som hon varje år tog för att åka till ett spa, bada i varma källor och bara slappa. Hemma blev det, som vanligt, kaos. Allt rasade ihop utan henne. Det är nog inte så kul att aldrig kunna ta en paus från sitt. Alla kvinnor tröttnar väl förr eller senare.
Men lära mig ta tillvara mat, har jag väl snappat upp. Mamma var väl inte så jättevillig att lära mig, då hennes mamma inte var så villig att lära henne. Min mormor flyttade tidigt hemifrån och det hon har lärt sig om hushållning, har hon lärt sig på egen hand i efterhand, men det var väl si och så med att föra vidare de kunskaperna. Så när mamma flyttade hemifrån tidigt, var det samma sak för henne, hon säger att hennes svärmor, min farmor, lärde henne i princip allt. Mamma var väl ingen hejare heller på att lära ut kunskaperna, så när jag flyttade hemifrån vid 15 års ålder, kunde jag bedrövligt lite. Har fått lära mig allt eftersom. Fast morsan säger att hon visst har försökt lära mig, jag har bara inte velat lyssna. Lite sanning ligger väl däri.
Om jag någonsin får barn, hoppas jag att den "onda cirkeln" går att bryta.
Hushållningskunskaper är skitviktiga, och blir allt viktigare, känner jag.