Jag läste boken kanske ett år sedan, ju också på svenska, och jag håller med att översättningen är inte så smidig.
Men innehållet är desto intressantare!
Jag är övertygad om att alla skulle ha mer och vettigare att äta om man odlade grönsaker och frukt och hade husdjur och fribetande djur i större flock ute i det fria.
ca. 100kmv / person och man har hyfsat alla grönsaker man behöver året om.
Även om man skulle dubbla det kommer man inte till de volymer som nu går till att odla ris, majs, spannmål.
Djuren kan faktiskt äta och skita alldeles sjäva, och resten kan jägas eller fiskas.
Jag hade inte tänkt vegomat just från sådana vinklar som författaren skriver om, men det var ruskigt intressant att läsa om alla miljö
problem som uppstår efter massodlingar i många länder.
Det värsta är att matjorden tar snart slut, när den inte " tas om hand" .
Errosionen, torkan, vinden mm. äter upp matjorden effektivt till skillnad för oss småodlare som täcker jorden med organisk material året om.
Nu på hösten har vi tex. hämtat 60 svarta sopsäckar tätpackad med löv och täckt odlingarna och jag tror att vi täcker nästan lika mycket
med klippt gräs och växtrester under sommaren. På det sättet blir det bara tjockarer och tjockare mulllager varje år som går.
Palsternackan och morötterna blev i år lika långa somhöjden på en vanlig 12 liters hink + den långa " svansen" som palsternackan har.
Här har vi ett ämne som jag kan tjata om dygnet runt året om.
Hur många maskar finns det i en hårdodlat industrijord, = 0
Hur många maskar finns det i en välmående jord = hundratals per kvadrat
Maskar gör ju jobbet; luckarar, flyttar växtresterna inne i jorden där de förmultnar, bajsar dvs. gödslar. En sådan jord suger i sig mängder av vatten
när det regnar i överflöd, medan en hård industrijord förvandlas till en flod som sväpar med sig mycket av matjorden....