PÅ den här sidan
http://www.shenet.se/ravaror/salt.htmlläser jag följande:
• Jod: Havssalt är rikt på naturligt jod medan bergssalt innehåller mycket lite (runt 5 ug per 100 gram), antagligen för att jod är mycket lättlösligt. Den låga halten är huvudorsak till att struma förr var så vanligt i europeiska bergstrakter där salt bröts, t. ex. i Schweiz. Idag är Himalaya ökänt för sin struma. Kinesiskt salt (10-20 % bergssalt och källsalt) jodiseras. I Indien, där 20 % av saltet är bergssalt, jodiseras det ibland. Myndigheterna har försökt förenkla saken genom att förbjuda brytning av bergssalt men utan att lyckas.
• Bakterier: Orenat havssalt kan vara så bakteriehaltigt att det inte kan användas till konservering.
• Markrester: Bergssalt kan innehålla rester av gips, lera, jord etc.
• Vatten: Obehandlat råsalt är hygroskopiskt, d.v.s. tar upp fukt från luften, så vattenhalten kan bli avsevärd i fuktig miljö.
Gammal svensk visdom: När saltet vätskas kan man vänta töväder eller regn.
Vet fortfarande inte om havsalt är tillräkligt? Varför kan inte tidningsraporter vara lite mer nyanserade?
Forskar vidare...