du gjorde rätt Hemul men jobbigt var det säkert...
jag har jobbat på katthem som voluntär ett tag. inte för att dom sövdes titt som tätt, och det var en hel del katter som bodde där med handikapp men viktigaste kriterium var "hur mycket lider katten". Där lärde jag mig mycket.
För litet mer än ett år sen märkte jag att min älskade Kajsa blev sämre. jag gick sällan med henne till veterinären för det AVSKYDDE hon, stressen var ofta värre än åkomman hon hade. Men då blev hon verkligen dålig, så vi gick. "jaa kanske si eller kanske så, då kan vi ta blodprov men det är inte säkert det kommer att visa något". Så vi tog med henne hem för att hon inte hade ont eller något, och ungarna skulle ta avsked. 2 dagar senare skulle vi söva henne men natten innan låg hon hos oss och på morgonen var hon borta. Tror hon kände på sig att tiden var ute och försvann själv..
Nu har vi tre, eller ja, jag vet inte. En av tre har jag inte sett på flera dagar..
Ändå käns det inte som om något hänt honom! Kollar sidorna med hittekatter varje dag.