Banken behöver jag inte gå till. Nytt kort kommer med posten.
"Har hon letat under kläderna i sovrummet?"
Om jag hade! Jag hade rivit ut alla sängkläder. Jag öste ut våt tvätt ur tvättmaskinen... Jag hade nämligen bråttom att slita av mig brallorna när jag kom hem och slänga ner dem i den redan packade tvättmaskinen och få igång den innan klockan blev för mycket.
Det är helt sjukt, för plånboken låg på ett ställe där jag aldrig skulle lägga den med flit och alltså inte letade på heller. Jag har som de flesta säkert rätt fasta rutiner när jag kommer hem. Hänger av mig jackan. Låter antingen plånboken ligga kvar i fickan eller förflyttar den och andra pryttlar från fickorna till frysboxen som står i hallen först. Går och sätter mig på sängen (angränsande rum) och tar av mig skorna och byter eventuellt kläder. Så långt kom jag. När jag skulle ta plånboken för att transportera den in hit så fanns den varken här eller där. Jag visste att jag inte varit in i lägenheten längre än så, men letade ändå noga i på köksbordet och ikring det.
Jaha, sen när jag varit ute och letat efter vägen jag gått och spärrat allt så hittar jag den. Av en slump! Jag har en liten bokhylla i hallen. När jag gick förbi den trillade en plastkasse som jag tydligen gömt på näst nedersta hyllan ut. För ovanlighets skull böjer jag mig omedelbart och stoppar in den igen. Något, som jag antar är en bok, tar emot. Överambitiöst greppar jag den för att rätta till den och står där men plånboken i handen. Samma sak måst ha hänt från början. Den där kassen måste ha trillat ut från skräphyllan när jag gick mellan kapphyllan och frysboxen med prylarna från fickorna. Jag stoppar in den och lägger samtidigt in plånboken som jag har i handen.
Det läskiga är att den där hyllan dammar jag inte ofta så det stör och gör jag det så fuskdammar jag bara. Hade inte kassen trillat ut hade plånboken kunnat ligga där i åratal.