Jag är upppväxt i ett ganska grönsaksbefriat hem. Hade vi tomat till maten när det var säsong så delade vi på en tomat. Och se så bra jag blev!
Skämt åsido så var jag väldigt frisk tills jag blev sjuk vid drygt 30, hade inte ens hål i tänderna och de enda sjukdomar jag hade haft var förkylningar, inte ens barnsjukdomar. Det var ingen bristsjukdom jag fick då heller, utan ett elekt virus som ställde till mycket skada.
Nu på lowcarb äter jag nästan aldrig grönsaker. Stuvad spenat till makrill kanske en gång i månaden och så har jag ärtor i frysen som jag tar en sked av ibland. Äter lite mer rotfrukter, men det är minsann inte varje dag det heller. Har inte fått några brister än. Men jag äter ju potäter förstås, och de innehåller faktiskt lite av varje även om inte så mycket av varje sak.
Inte för att jag är nån förebild, men det visar väl i varje fall att man inte dör av det. Trots allt tror jag att man kan få i sig lite nyttigheter från grönsaker, men inte att det är så himla viktigt. Om man kan odla som idalinda eller köpa lika fina, så kanske man kan vinna nåt på det. De där grönsaker man köper som odlats direkt i näringssubstrat, sprutats, inte ens fått mogna och gud vad vad annat elände de varit utsatta för... näe, jag tror inte man behöver dem.