nä, jag syftade på de stora bokstäverna! orkar jag ju inte hålla på med.
kirurgen ringde och var väldigt förtående och sa att han förstod min inställning, det var inte riskfritt. han föreslog ett alternativ. eftersom det ligger bra nu, eller ivf gjorde på akuten, så får det vara så här men läkningen ska följas upp med täta röntgenundersökningar. skulle benet senare förskjutas får vi ta diskussionen igen. han tyckte det var en bra lösning särskilt med tanke på hur jag kände det och det gjorde ju jag med.
han sa att den här typen av brott lätt förskjuter sig, men att han inte trodde att det var någon större risk för allvarlig felställning i mitt fall. jag hade gissat rätt också, benet är helt av. så får jag en smäll kan benbitarna alltså gå helt isär. kommer att vara jätteförsiktig de första veckorna. inga onödiga promenader. det får vänta till senare. har klarat mig nästan helt från smärtframkallande rörelser. tills igår när någonting hoppade ur köksskåpet. reflexrörelse är inte lätt att undvika.
min ordinarie läkare som ringde senare sa att det är den konservativa behandlingen. det var tydligen så man gjorde förr när man inte så gärna ville operera.
måste säga att jag är både imponerad av och tacksam över det bemötande jag fått. trodde aldrig att man skulle kunna påverka sin behandling på det här sättet. trodde de skulle tycka att jag bara var en jobbig typ, men jag har blivit bemött med både repekt, förståelse och hänsyn. något har tydligen hänt på de dryft 25 år som gått sen jag behövde det där stället sist.