Han är jätte bra, min man.
Hela tiden säger han åt mig att jag inte ska göra en massa. Jag hör det nu. Senast idag när jag ringde honom efter läkarbesöket. Troligen har han sagt, men jag har inte hört eller förstått.
Vi gör för mycket båda två, så det vi säger till varandra går bara fram till hälften. Liksom.
Kan det vara så att det är jag som stressar honom, och inte tvärt om. Som jag har trott!? Det var en tanke som ploppade upp nu. Ska tänka mer på det. Sen.
Nu är jag i alla fall sjukskriven 2 veckor på heltid. Denna och nästa. Sen har jag ytterligare två veckor på halvtid. Vi börjar där, så får vi se hur det går. Jag hann ju knappt sätta mig på stolen i besöksrummet, innan tårarna började trilla. Det var inte ett dugg svårt att vara övertygande. Han hade nog velat sjukskriva mig längre. Men då kan han får problem med att övertyga FK om det. Migrän är ju annars en sån sjuka som man inte sjukskrivs för. Men eftersom jag måste ändra hela mitt förhållningssätt till min migrän och medicineringen så får vi se hur det blir framledes. Det är ju jätte svårt att veta idag.
Jag frågade neurons sjuksköterska om mina framtidsutsikter. Hur ofta, eller kan jag öht använda zomig igen? Hon sade att jag kommer få vänta längre innan jag tar medicinen. Och just nu får jag inte ta öht. Åtminstone en vecka - 10 dagar ska jag hålla uppe helt. Och sen när jag tar den måste jag vara säker på att det inte går över på något annat sätt. Och SE TILL ATT VILA EFTERÅT! Ovillkorligen!
Fick veta från en kontakt på FB att det tar en vecka innan kroppen har återhämtat sig från en migränattack. Så här skrev hon
Tänk också på att upp till en vecka efter varje anfall så har man lättare för att få anfall igen. Migräntrösklen tar upp till så lång tid för att normaliseras efter ETT enda anfall. Så just nu är det viloläge med korta utflykter från soffan. Men bara så långa att jag kan går tillbaka dit om jag blir trött. Vill inte äventyra min avgiftning nu.