Svarthandel med mat

[hemul]

Jag blev grymt upprörd och beklämd när jag läste den här artikeln. Man har ju misstänkt att skojet är utbrett, men...
http://unt.se/nyheter/uppsala/matfusket-lurar-oss-alla-4611958.aspx

Dagstidningarna kräver ju att man registrerar sig för att få läsa efter ett par gratisläsningar nu, men ni kommer säkert in eftersom ni inte är regelbundna läsare. Men jag klistrar in texten här nedan i fall att (jag har med mina leet skillz givetvis listat ut hur man kringgår larvet ).


Matfusket lurar oss alla
06:03 | 17-04-13

Svarthandeln med matvaror är en växande inkomstkälla för kriminella organisationer och företag. Fusket omsätter uppskattningsvis 400 miljarder kronor per år i världen. I Sverige finns inga motsvarande siffror men Livsmedelsverket i Uppsala anser att mörkertalet är stort.

En tjänsteman på Livsmedelsverket i Uppsala lyfter telefonluren och får ett tips om en olaglig transport som är på väg till Uppsala. I en transportbil som kommer med båt från Lettland ligger det kött och ägg som undanhållits kontrollmyndigheterna. Ingen vet varifrån det kommer, än mindre hur djuren slaktats. Det finns stor risk att både köttet och äggen innehåller salmonella och det är varmt i pickupen.

Det här är inte första gången det händer.

Enligt EU-parlamentets utskott för miljö och hälsa är de 10 vanligaste livsmedlen att fuska med olivolja, fisk, ekologiska varor, mjölk, spannmål, honung och sirap, kaffe och te, kryddor, vin och fruktjuicer. Interpol uppger att de ser kopplingar till den italienska maffian och andra kriminella nätverk. Men även enskilda livsmedelsföretag och restauranger handlar med förfalskad mat.

Louise Nyholm, statsinspektör på Livsmedelsverket, anser dock att det inte går att peka ut särskilda varor som det fuskas mer med.

– Så fort vi riktar blicken mot en viss bransch, företag, eller livsmedel, flyttas fusket snabbt någon annanstans där det går att sko sig, säger hon.

Varor som kunderna är beredda att betala lite mer för men som innebär en kvalitativt sämre produkt än vad som utlovas är det som ger bäst lönsamhet. Det kan handla om frukt och grönt som besprutas men som säljs som ekologiskt, utländskt kött som märks om som svenskt kravmärkt eller varor som manipulerats med kemikalier för att maten ska se mer lockande ut.

Det man ska vara uppmärksam på som konsument är om varan är för billig för att det ska vara sant.

– Mervärdesvaror, det som kunderna är beredda att betala lite mer för, lockar till sig företag som tar genvägar för att tjäna pengar. Om någon till exempel säljer oxfilé betydligt billigare än alla andra bör man tänka efter en extra gång, säger hon.

Den senaste skandalen med förfalskade matvaror i Sverige handlar om rutten och smittad oxfilé från Brasilien. Tolv ton har spårats till Sverige och ett importföretag i Lindome och därifrån spridits till restauranggrossister i 15 olika kommuner.

Men att köttet kommit in i Sverige, behöver inte betyda att svenska grossistföretag medvetet gjort något olagligt.

– Grossisterna kan också vara lurade vid inköp från tidigare led och inte känna till att de sålt otjänligt kött. När hästköttskandalen briserade handlade det om många tusen ton kött där cirka 7 000 företag var inblandade. De flesta hade ingen aning om att de sålde hästkött, säger Louise Nyholm.

Louise Nyholm tillhör en särskild grupp på Livsmedelsverket i Uppsala som arbetar mot fusk. Gruppen fungerar som stöd till andra kontrollmyndigheter och samarbetar med EU-kommissionens nätverk Food Fraud Network, som leds av Europol, ett kontrollprojekt för att förebygga och upptäcka handeln med förfalskade livsmedel.

Livsmedelsverket har också utbildat hälften av kommunernas livsmedelskontrollanter i att bli bättre på att upptäcka fusk och i dag upptäcker kontrollmyndigheterna livsmedelsfusk i högre omfattning än tidigare.

Bara under 2016 hanterade Livsmedelsverket 60 fall av brister i spårbarheten, vilket innebär att man inte kunnat visa varifrån maten kommer.

En metod för att upptäcka fusk är att spåra partier genom att gå igenom märkning och dokument som följer med leveranser av livsmedel. Om till exempel kyckling kommer från en anläggning som bara är godkänd för en annan typ av kött kan man ana oråd. Om man inte hittar misstänkt fusk genom att titta på följesedlar, kan man kvitta utgående vikt mot inkommande vikt för till exempel köttprodukter och ekologiska livsmedel.

När dessa ärenden ska utredas brister det dock ofta i kompetens, resurser och finansiering hos kontrollmyndigheterna.

I Livsmedelsverkets senaste rapport om matfusk varnas för att Sverige i dag saknar de rätta förutsättningarna för att kunna arbeta effektivt och att det behövs en tydligare ansvarsfördelning mellan olika myndigheter.

Ett stort problem är också att de flesta polisutredningar läggs ned. Brott mot livsmedelslagen ger endast böter och är lågt prioriterat. Risken att åka fast är därför minimal och vinsterna större än eventuella böter.

I Uppsala kommun anmäldes endast ett fall av misstänkt matfusk under 2016.

– Vi har under många år kämpat för en skärpt lagstiftning och att livsmedelsbrott ska kunna ge fängelse. Polis och åklagare måste ta det här på större allvar. Där ett allvarligt brott som drabbar oss alla och det kan dessutom vara hälsovådligt, säger Louise Nyholm.