hemul
|
|
« Svara #2 skrivet: 2015.11.01 - 14:00:59 » |
|
Han når upp på bordet och gullrankan är för stor, den ska slingra runt nåt. Dessutom klättrar vovvarna som katter, sägs det. Är faktiskt orolig för mina bokhyllor som är uppstagade med kilar under. Golvet lutar så förbannat.
Tror inte gullranka hör till de allra giftigaste, men jag har varit med om en olycka. Min förra hund hade aldrig rört någon växt, han var gott och väl vuxen, kanske 5 år. Så var jag ute en kväll och när jag kom hem var det väldigt tyst, ingen vovve som kom och välkomnade. Jycken låg som en sfinx i vardagsrummet, alldels stel i varenda muskel, var som att ta på sten, med läskig stirrande blick. Han reagerade inte på att jag kom in, på att jag tog i honom, ingenting. Så fick jag se att han kräkts bakom en fåtölj och i kräket var ett söndertuggat, visset philodendronblad. Hade en sån där stor en med blad stora som spadblad och som så klart trillade ner när de vissnade. Nog för att han kom åt de färska bladen också. Ringde giftinformationen och de var snälla och hjälpte mig trots att det gällde en hund. De sa att det brukade släppa efter ett par timmar och det gjorde det, men det var fruktansvärt otäckt. Så no more! Har så mycket här som är svårt att valpsäkra ändå, så jag kan åtminstone göra det som går. Dessutom tänker jag börja röja och eventuellt måla lite i vinter också, så lika bra att bli av med den nu så den är ur vägen.
Jaha, ögon. Är det när det är som en liten knopp i ett bladveck?
Är med i en förening som har en väldigt fin lokal, men den kunde behöva lite mer grönt. Så jag tänkte donera moderplantan dit. Sen finns det ställen här i huset som skulle må bra av lite grönt också.
|