Expressen hade en kort artikel häromdan där man bestämt varnar för skor med tunna, platta sulor för tjockisar (och otränade). Hittade även en äldre anti-artikel där.
Är du en normaltränad hobbymotionär passar ett par mer traditionella, uppbyggda skor bättre.
Och är du överviktig är skor med tunn sula absolut inget för dig.Det finns risk att man går sönder, säger idrottsläkaren Håkan Alfredson.Jag tror de har fel. Naturligtvis ska man inte börja tokträna utan vänja sig gradvis och ta det lugnt i början. Jag trodde ju inte att jag skulle kunna ha såna här skor på grund av vikten, men så fel det var. Jag får t.o.m. mindre ont i själva fotsulorna, den "köttvärk" som kommer av trycket helt enkelt. Hur det kan vara så begriper jag inte, men så är det.
Det som står i artikel nedan stämmer på mig. Jag har fått bättre hållning helt klart och jag har blivit längre! Det gör även att belastningen av magen, gravideffekten, inte tar så hårt på korsryggen. Något jag noterat när jag är barafota inne, antingen jag går eller sitter med fötterna avslappnade på golvet, är att tårna är särade. Förut höll jag ihop dem, vana från skorna antagligen. Det intressanta är att det tycks gradvis återställas till naturligt särade tår, så de är inte fastväxta för gott i en onaturlig ställning.
Ytterligare saker jag märkt är att musklerna i högerfotens fotvalv (kan man säga så) har slappnat av. De var alltid hopkrampade förut, kändes som om jag liksom inte kunde platta ut foten ordentligt och fick nästan alltid sendrag när jag varit ute och gått och tog av mig skorna, är alltid beredd på att motverka det! Det är nästan helt borta nu. Likaså en lätt men ständig smärta vid belastning som jag tror härhör från en gammal, icke åtgärdad skada när foten böjdes kraftigt bakåt för många år sedan. När jag sparkade av mig skorna för ett par år sedan sa det krask inne i foten och det började göra ont som fan. Denna värk blev kvar och kunde utlösas av små vridrörelse, så jag var väldigt rädd att röra foten oförsiktigt. Detta lindrades redan när jag skippade Schollstofflorna för fårskinnstossor, vilket var det som fick mig att börja fundera i dessa barfota banor. Det är också nästa helt borta nu. Betänk då att jag bara använt platta skor en månad eller så.
Jag säger inte att det funkar för alla, men har man problem med värk i fötterna elle hållning så kan det ju vara värt att prova. Egentligen är det ju som med kosten. Man vet väl med sig om det "fotriktiga" egentligen inte funkar men man tror ändå att man gör rätt.
The most important personal asset to develop for walking (or running) barefoot is strong
toes to support arches. When you walk or run on your forefoot, you naturally grab with
your toes on the ground. When you walk mid-foot, or on your heel, you tend to relax your
toes and your arch collapses downward. The key trick with walking off of the forefoot is
we need to grab with our toes in the completion of our stride (more on this below).http://www.runbare.com/900/the-3-strides-of-barefoot-walking/Tjockisar får nedsjukna fotvalv vilket orsakar diverse probem och värk. Uppbyggda skor orsakar nedsjukna fotvalv. Ond cirkel igen?
Tårna blir verkligen starkare. I början var det enda större problem jag hade, förutom att det kändes som jag gick som en anka, att det var jättejobbigt att gå uppför trappor. Man är ju van att sulan är som en planka som man liksom kan häva sig upp med hjälp av, man sätter ju bara främre delen av foten på det högre trappsteget, inte hela. Med vivosarna kändes steget helt stumt och kraftlöst. Det gör det inte längre.
2024.11.23 - 12:17:36
