Jag har INTE sett Debatt, orkar inte, det är ett så värdelöst program. Kanske i morrn om jag har tråkigt. Men pratet kring det fick mig att tänka.
Jag tror problemet med ett stört förhållande till mat och hälsa är större än man tror. Sätter man etiketter så kanske det inte blir så många av varje, men om man ser det sammantaget. Ortorexi, anorexi o.s.v. o.s.v.
Jag tycker det är läskigt ibland hur folk dyker in i LCHF och deklarerar att det första de vill göra är att köra riktigt STRIKT. Bara ordet ger mig rysningar. Det verkar också dra till sig ett oproportionerligt antal människor som gillar regler, ju fastare desto bättre. Människor som gillar regler brukar göra det p.g.a. känslan av kontroll. I det här fallet kontroll över maten. Och vad brukar sådant kallas?
Lägg till det alla träningsfreaks (näe, jag har INTE blivit ett!
) som tränar för att bli ännu smalare, ännu "snyggare", få ännu bättre kondis. Visst, det är jättebra att träna, men måste man hela tiden bli ännu bättre och ännu smalare om man trots allt är en ganska vanlig människa som aldrig kommer att tävla i OS eller gå på catwalken för Gaultier?
Jag tror man ser problemet först när det är mycket gravt, så att personen blir sjuk eller drabbas av andra allvarlig konsekvenser. Men man kan nog ha de här problemen lite mer light också. Man kanske inte lyckas vara riktigt så duktig som man vill och då drabbas man ju inte lika hårt av för andra synliga konsekvenser, men man mår säkert skit på andra sätt, för man har ju ovanpå allt annat misslyckats i sina strävanden, man har brutit mot reglerna man satt upp för sig själv och missat ett träningspass eller ätit något förbjudet.