Stora hemulraset

[hemul]

Veckovägning. Trots att jag gått upp lite från den veckans lägsta vikt blir det ändå -0.6 för veckan, så jag får väl vara nöjd.  Men julmålet verkar alltmer ouppnåeligt nu. 

-13.9 (113.6 kg); 3.6 kg kvar till jul
http://fetbobba.net/hemul/vikt.html

Här ska ni få se min frukost också. 


Kal: 487.80kcal
Energifördelning
fett: 76.38E%;  protein: 21.10E% (2.10);  kolhydrater:  0.42E%; alkohol: 0E%

Ni ser! Kött, fisk, ägg, ost och smör. Hela kostcirkeln.  Kan man bli annat än frisk och smal med en sådan start på dagen? Jag bara frågar!



¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯
Just nu: -13.9; totalt: -22.4; på lowcarb: -5.9

[/LO]

Bra, bra!
Det är ju kanon att du har ett mål för jul. Men jag antar att du ska vidare och då är ju en vecka hit eller dit på delmålet kanske inte det viktigaste.

[hemul]

Fast som det ser ut nu så missar jag nog målet med mer än en månad och då spricker nog nästa mål också.

[/LO]

Jag tror att du har helt rätt inställning i inlägget med bilden. (ser mycket gott ut!)
Frisk och smal!

Jag är frisk och smal! Jag är frisk och smal! Jag är frisk och smal! Kan du se bilden? Fokusera på den bilden, så når du målet! Inte på en bild som var förut, en bild som kommer framåt!

Kram!

[Sorla]

LO har en poäng Hemul. En stor!

Skit samma om du missar målet med en månad, så länge du fortfarande är på väg mot målet. Jag brukar säga att man inte stressar fram kvalité. Det ska även du tänka på. Små,små steg i rätt riktning blir mer varaktiga, än megakliv som man halkar tillbaka i.

Visst är mössan skön att ha nu i kylan, apropå absolut ingenting alls. 

[Nizhoni]

Du har ju hittills lyckats alldeles utmärkt så jag tycker att du ska försöka att inte stressa upp dig över att du kanske missar julmålet, njut istället av jultiden och var nöjd med hur långt du faktiskt har kommit. 
Hur som helst så kommer du ju hela tiden att fortsätta äta på det som är rätt sätt för dig, det är viktigare än att träffa helt rätt på de mål man ställt upp.

Själv kämpar jag fortfarande med att få ordning på ätandet. 
Med det sockerberoende jag har så hjälper det inte att min sambo har samma beroende men inte vill bli av med det utan fortsätter ställa fram godsaker och tjata på mig att jag också ska äta av det, förmodligen för att det känns bättre för honom om han inte är ensam om att äta i onödan. Jag börjar med att tacka nej men efter att ha sagt nej tack typ tio gånger så ger man upp, det är enda sättet att få honom att sluta tjata. Alternativet är att jag blir irriterad vilket inte hjälper mig att stå emot sockerdjävulen. 

[idalinda]

  på en sådan sambo, sager jag Nizhoni. Extremt fult att tjata. Hälsa från mig !

Om någon käkar något olagligt här får man gå i skamvrån och hålla käft. typ.
Nej, men inte hålla på och frästa andra i alla fall.

Hemul, jag är också likadan, vill sätta ett mål och få det också uppfyllt,
Visst ser det snyggt ut att väga 110 vid julafton, jag förstår.
Men om det inte går , så är vi ju glada för varje hekto mindre vecka för vecka.
Och minus 15 kg är ju i bakom hörnet för dig snart. wow!
Det tog en hel vinter( från augusti till midsommar året efter) att jobba bort för mig i början av LCHF-resan.
Det har du jobbat bort på ett halv år.
Har du fattat att med samma tempo väger du jul 2011  ... 83 kg, smaka på den tanken !

[hemul]

Nä, inte stressar jag över det. Jag kommer ju hur som att ha gått ner en 15 pannor på ett halvår och det är jättebra för en trögis som jag. Målen högg jag ju till med bara utan att räkna på vad som var rimligt, jämna siffror liksom. De kom väl rätt nära vad som är realistiskt ändå. Men jag har ju skrivit varje vecka hur mycket det är kvar till jul. Det var bara en anmärkning att det blir mer och mer uppenbart att det inte kommer att gå.

Jag håller med idalinda om din sambo, Nizhoni. Jag tycker nog du ska bli lite irriterad på honom. Fråga honom om han skulle hålla på så där om du var alkoholist eller försökte sluta röka... 

Och näe, jag tänker absolut inte fortsätta med kalorireduktion resten av livet! 

[/LO]

Irriterad hjälper inte.
Dr Phil säger en sak som jag har fastnat på (i o f när det gäller barnuppfostran, men det gäller i stort i livet);
Undvik konflikter så långt det är möjligt! Men de fighter du bestämmer dig för att ta DON'T LOSE!

För om han tjatar 10 gånger och du ger efter den 11:e så kommer han ju tjata 15 gånger nästa gång och 30 nästa igen. För att han VET att du ger dig.
Jag vet att det inte är lätt, men ge honom tydligt besked om att du inte ska ha något godis! Punkt slut, end of discussion!

Barn i trotsåldern brukar ifrågasätta sådana besked rätt många gånger innan de är helt säkra på vad som verkligen gäller. Det KAN vara så att din man inte riktigt kommit ur den än  och därför ändå kommer att ifrågasätta ditt beslut några gånger - bara så du är beredd på det.

[Nizhoni]

Trotsåldern, nä han har faktiskt inte kommit ur den ännu och det är inte många år kvar till 50! 

Nä att bli irriterad hjälper inte, men å andra sidan hjälper det inte heller att säga ifrån ordentligt och inte heller att förklara varför jag inte vill äta sådant. Han liksom vill inte fatta för då inser han att även han borde göra en förändring. Han äter dåligt (fel saker), sover dåligt, stressar mycket, jobbar ännu mer och båda föräldrarna har haft hjärtproblem, i alla fall en är hjärtopererad. Stoppa huvudet i sanden är mer av hans taktik för då kan han fortsätta som han är van.

Jag har provat med    och  samt även mildare och i vanliga fall mer effektiva metoder men inget fungerar. 

Jag har helt slut på idéer nu. 

Ursäkta trådkapet hemul. 

[hemul]

Lämna rummet när han börjar tjata så får han sitta där med sitt godis! 

Eller föreslå att ni ska gå i parterapi.

[Sorla]

Det där låter faktiskt inte riktigt klokt, om du ursäktar Nizhoni. Inte ska man behöva tvingas att äta godis! Helt oacceptabelt! 

[Nizhoni]

Jag föreslog parterapi en gång lite halvt på skoj eftersom jag vet hans inställning till sådant, han såg ut som   

Men jag kämpar på! 

Jag håller med dig Sorla att det låter inte riktigt klokt, men samtidigt känns det fel att skylla allt på honom. Det är ju inte heller så att han tvångsmatar mig, även om tjatandet nästan känns så vissa gånger. Jag har bättre karaktär när jag är ensam men genast när jag inte är ensam längre så kan jag inte stå emot om någon trugar. 

[Sorla]

Fast så pass mycket hänsyn, så att han inte sitter och trugar dig, det tycker jag att man visar varandra oavsett vad det handlar om. Och lite stöttning när det går tungt. Tur att du har oss. Vi stöttar i alla fall. Stå på dig nu och tänk på målbilden när godisskålen åker fram. Gå ut i köket och hämta några nötter eller en bit god ost istället. Du är värd att slippa ifrån sötsuget. Du är värd att må bra. 

[kwidell]

Hemul.. So what! om du inte når det utstakade målet till jul. vi tycker precis lika mycket om dig endå!  .. dessutom så ger det ju mig en större chans att "komma ikapp" 

Nizhoni. tycker det är synd att sambon din inte stöttar dig... men jag tror du har helt rätt när du skriver om hans "huvudet i sanden" inställning... tror tyvärr det är rätt vanligt... så att få honom att sluta truga i dig godis kan nog bli svårt... men har du försökt byta ut godiset mot något nyttigare istället?... gradvis byt ut mjölkchoklad mot allt mörkare choklad... chips till jordnötter... frukt till tex grönsaksdipp... det går ibland att lura dem lite... om man går långsamt tillväga!