/LO fortsätter resan

[/LO]

Jo, jag har funderat på det. Men det är gott och trevligt.
Är det så viktigt egentligen att låta bli? (jag frågar mest mig själv). Jag dricker aldrig mer än två koppar om dagen.

Jag tror jag skiter i det. Just nu i alla fall. 

/LO

[idalinda]

Jag kan inte fatta varför folk dricker kaffe.
Jag smakade det en gång när jag var 5 år och tyckte att det smakade  , sedan tog det flera årtionden och gubben min tvingade det som medicin i mig när jag hade förstoppning,
för kaffe på tom mage skulle hjälpa  , ingen effekt här...
och ni skulle ha sett mig när jag drack min ranson :
 hällde i grädde att det var överhuvudtaget möjligt att dricka eländet, och rätt svalt så att det gick att dricka fort, och sedan hällde jag allt i så snabbt som jag någonsin kunde och hällst lite vatten på
för att skölja bort smaken 

Varför började du dricka överhuvudtaget??

[/LO]

Varför började du dricka överhuvudtaget??

Ingen aning. Korkat , men nu är det gott. Lite som rödvin. Det första man dricker i livet brukar ju inte heller vara så välsmakande.

Nu har vi varit på fotboll jag och Vera. Hon såg väl inte så mycket, men det var kul att kolla landskamp här i Jönköping. Sverige - Kina. Det är ju skillnad att se det live. Det går lite ju lite fortare än det ser ut på TV.

/LO

[/LO]

Har varit inne i en sämre period ett par dagar. Ont i kroppen, framför allt när jag vaknar på morgonen. Det är ju typiskt reumatiskt att det ger med sig eller i alla fall blir bättre på eftermiddagen.

Jag frågade om jag kunde börja äta magnesium igen, och det tyckte sjuksköterskan jag pratade med idag (men hon fattade inte vad jag skulle med det till). Jag ska också äta en antiinflammatorisk medicin, som jag ska ta vid behov. Nu är "vid behov".

Lite deprimerande är det när man tycker att man börjar må bättre, men blir sämre igen. Man vill ju bara må bra. Känna sig frisk, stark och pigg. Men visst är jag rätt ok, i förhållande till för ett par månader sedan, när jag knappt tog mig ur sängen.

Nu ska jag sova så jag orkar med mig själv och barnen imorgon och så att de orkar med mig.

/LO

[kwidell]

  en stor björnkram till dig!.. och hopp om en snar förbättring!  

[idalinda]

Det är dessa ständiga värderomväxlingar som spökar vid reumatisk värk, jag  har fibro...
Ge mig en högtyck  , och till dig me´!

[/LO]

Tack
Jo, jag påverkas i viss mån av väder. Gillar högtryck och värme, men även kalla torra vinterdagar. FUkt och råkyla är det värsta.

Men jag har en variant (kanske alla har, min diagnos är ny, trots att jag varit sjuk i 18 år, så jag vet inte så mycket) som ger skov. De håller på ganska länge, ett år eller så, och så går de över i princip helt och jag är frisk och bra i kroppen länge.

Jag hoppas att det är på väg bort, även om det inte känns så just nu.

/LO

[kwidell]

Hoppas Hoppas Hoppas!! 

en stooor smörklick till dig! så du ssnart mår bättre! 

[Fjällmor]

 

för att du är så bäst

 

[/LO]

Tack vad ni är söta (finns dåligt med kärleksblinkar här, eller ser jag dåligt?)

Idag har varit lite bättre. I alla fall mentalt. Igår var hela familjen i skogen och plockade blåbär och idag har vi slängt en massa (papper, kartong, glas, metall etc).
Jag rensade ur en låda med Veras rit- och målarsaker. La allt i mappar och tidsskriftssamlare och ställde i bokhyllan, slängde massa trasiga kritor, pennor och nerkladdade papper Sparade det som var användbart.

Och den lådan (i köket) blir nu till pappersinsamling, som vi haft i en kartong på köksgolvet innan.

Så det känns bra.

Tack för stöd!

/LO

[/LO]

Jag har börjat jobba efter semestern.
Kroppen mår sådär, men på torsdag har jag en telefontid med min läkare. Jag har lovat mig själv att skriva ner mina tankar innan jag han ringer.

Men jag har bestämt mig för att röra på mig mer igen. Jag går i alla trappor - jobbar på 2:a och cafeterian på 6:e. Dit går jag två gånger per dag, oftast. Gick också från bussbytet (istället för att kliva på andra bussen) - 38 minuter i rask takt.

Maten funkar också, tycker jag. Är inte sugen på massa skräp, även om jag äter en bit på fredag eftermiddag till fikat, om det ser gott ut. Eller jo, mörk choklad skulle jag nog kunna äta en kaka per dag, men nöjer mig med några rutor per helg.
Tänker försöka äta sallad på lunchen. Med ägg, räkor och någon fet sås som bas.

Ha det gott!
/LO

[idalinda]

En daglig promenad på 38 minuter låter helt perfekt !
och gå på trappor kan man kalla på riktigt hård träning, kom ihåg att strecha  !

[/LO]

Hm.
Jag mår faktiskt skit. 
Ont i kroppen. Mest armarna, dvs armbågarna. Vänster låser sig så det tar tid att lirka upp nästan så fort jag har böjt den. Har jag då haft den böjd i någon minut eller så känns den omöjlig att räta ut.

Och f-n vad trött man blir av att ha ont. Jag gissar i alla fall att det är det jag är trött av.

Har fått tid för cortisonsprutor på måndag. Då ska båda armbågarna få sig en omgång. Det brukar hjälpa kortsiktigt i alla fall. Fick en i varje den 22 juni. Så det hjälper ju inte så värst länge.

Skulle vilja sluta med ost. Tror att det inte gynnar mig just nu. Men jag orkar inte tänka och inte laga mat. Så det blir rätt mycket ost på kvällarna.

Jag skrev ju om att jag hade telefontid med läkaren. Han ville bara veta hur jag mådde av medicinen. Jag känner inte av den direkt, men jag blir ju inte bättre heller, så jag vet inte om han var nöjd. Jag är det inte. Inte än så länge i alla fall.

Nä, nu ska jag sova. Mannen är på kalas , så jag lär ju få ta morgonen ...

/LO

[/LO]

Dags för uppdatering av denna tråd sådär drygt ett år senare...

Just nu mår jag rätt bra och i jämförelse med hur jag mådde för ett år sedan så går det inte att jämföra. Det är toppen.

Så NU tänker jag ta tag i vikten!
Innan jag blev gravid med min minste son, för ganska precis tre år sedan, var jag som smalast (i modern tid). Jag vägde strax över 60 kg till mina 169 cm och var snygg i kroppen.

Nu väger jag knappt 10 kg mer och de vill inte försvinna. 
  Jag har tänkt att jag ska bli lite striktare i mathållningen. Jag fuskar rätt mycket - jag äter fikabröd som jag inte ens tycker är gott (inte ofta, men då och då).
  Jag ska ha med mig mat till jobbet oftare. Salt i utematen tror jag är ett gissel för mig. Samlar på mig vätska. Dessutom har jag vant mig vid saltet och tycker det är gott. Bättre att vänja sig av med det igen. Dessutom blir hemlagat betydligt billigare.
  Berätta för maken vad jag håller på med och be honom hjälpa mig att påminna mig om vad jag vill egentligen.

Det är mina först steg. Hänger ni med?

/LO

[Corny]

Jag tycker att du är duktig som tar saker och ting stegvis! Låter som en utmärkt början!