Fetbobbas Forum

Att handarbeta har blivit som en terapi för mig. Och man skulle kunna tro att det inte fungerar med artrosfingrar och migrän. Men det är nästan tvärtom. Å andra sidan för jag ju sällan sitta så långa stunder i taget innan något annat ropar på mig. Här är några av de alster jag har pysslat ihop senaste året typ.

Den här filten har varit en 10 år lång läroprecess. Den består av stickade rutor i olika tekniker. Tanken var att ingen ruta skulle vara den andra lik. Men i perioder har migränen varit så besvärlig så jag har inte klarat av att räkna maskor eller knappt hålla reda på avig och rät. Så några rätstickade rutor finns det där. Mittenrutan är egentligen alldeles för stor. men det var en geocache som skulle lösas mha att följa ett stickmönster. Och då anpassade jag mönstret så att det skulle gå över fyra rutor, för en ruta blev den för stor till. Det var kul att få med den rutan i min lärofilt.

En cape i mjölkfiber, och det är mitt första plagg som jag hr virkat. Det var ett bra mönster att följa, för det krävdes inte att ögonen fungerade perfekt. Den lilla väskan är en liten present till sonen när han skulle åka till Wien. När han laddar telefonen hänger han väskan på uttaget och telefonen i väskan. När det är färdigladdat förvarar han sladden i väskan som knäpps igen med knappen. Jag hittade en sydd variant på Pinterest, så jag frivirkade ihop den här på ett par timmar.

Ett kuddfodral av ett mönster som skulle bli en filt. Men jag ville inte ha den så stor, så jag gjorde bara första delen.

Jag gillar ödlor och speciellt geckoödlor. En vacker dag ska jag tatuera mig med en sån. Så länge får jag nöja mig med en virkad variant.  :flirting:

Sen har jag en kompis som fyllde år. Och han har en alldeles särskilld fäbless för Storsjöodjuret. Så jag gjorde en åt honom. Och några limmerickar. Men de har jag inte i närheten.  :lol:

Jag experimenterade fram en liten påse till flaskan. Och skapade en väska till sonens flickvän som inte vågade bära med sig kameran av rädsla för att råka skada den. Och så ett par mobilväskor i murarsnöre. Ett ovanligt material att virka i. Men vacker lyster och sommarens stora snackismaterial i handarbetskretsar på fejsbok.

Om man bara vill pyssla något litet är blommor smidiga. De kan man ha till så mycket. De är fina att pryda små presentpaket med. Eller ha i håret. Eller som blomsterkrans. Eller knyta om ett par ljus och ha som gåbort-present.

Lamporna var ett av mina första alster. Stommarna fick jag av syrran och svågern. Sen virkade jag runt och piffade med pärlor. De är riktiga små gladlampor som hänger i makens och mitt sovrum. Tyvärr är det ju inga som ser dem där. Utom vi då.  :lol:

De rosa sockarna är mina allra första egenstickade. De gjorde jag i somras. Shortsen kändes för korta, så jag virkade en "hyllkant", (Hemul och Mynlen vet vad jag talar om.  :laugh:) och sydde på med pyttesmå stygn. Tyvärr blev shortsen lite för trånga senare på sommaren. Hoppas jag kan ha dem kommande sommar iaf.

Tossorna är mina första virkade skodon. I akryl. De höll inte särskilt länge innan det blev hål på hälen.

På översta bilden provar jag hur yogasockan kommer bli, på andra fossingen har jag en rejäl raggsocka i ull och akryl. Kommer hålla till döddagar.

Det går åt sjuka mängder snytpapper hos oss. Skönast att snyta i är förstås såna där små papperstussar i kartong. Men det blir svindyrt i längden. Toapapper ser å andra sidan inte så himla kul ut att ha på vardagsrumsbordet. Då jag virkade en gömma till rullen. Man lirkar ur kartongrullen och tar pappret inifrån.

Och så experimenterade jag ihop en liten korg att ha en blomkruka i, eller något annat nödvändigt.

Och en annan korg att förvara katter i.  :lol:

När jag samlar ihop bilderna så här ser jag att jag har varit riktigt produktiv. Somliga av grejerna är det ett par år sedan jag gjorde. Men mycket är från i år faktiskt. Och så har jag gjort saker som  jag inte har någon bild på förstås.

På stickorna just nu har jag en strumpa. På en annan sticka har jag en sjal. och på virknål har jag en kudde. Och så har jag en liten tavla eller vad det nu ska bli på ytterligare en virknål. Och här sitter jag på jobbet och har inga grejer med mig så jag kan pyssla när jag har det lugnt på passet.

Men jestanes så duktig du är! Och flitig.  :worshippy:

Vad bra att du kan hålla på. Jag blir stel i axlarna och armarna bara av att sy i ett par knappar och då har (hade) jag ändå inte problem med det annars.

Är det du på bilderna? I så fall är du ju inte det minsta tjock! Du ser dessutom otroligt välpumpad och tränad ut. Var sitter de där kilona du har för mycket nånstans? :goggle:

Jag blev själv förvånad när jag samlade ihop bilderna av vad jag har gjort. Att det blev så många olika saker. Jag är väldigt sugen på att sticka mig en tröja. Men det har jag inte tid med just nu, så det får jag vänta med.

På bilderna är jag strax före. Sen blev det efter. Och nu är jag nog som före igen. Nästan. Det är ett fasligt jojjande utan att jag egentligen gör några stora förändringar. Men jag brukar sätta extravikten runt höfterna, låren och rumpan mest och lite på maggen. Överkroppen är oftast rätt oförändrad. Tyvärr har jag nog tappat en hel del muskler på armarna under hösten. Men jag har försiktigt börjat jobba med det igen för att få tillbaka musklerna.

Före och efter vadå?

Jag ska också börja. Men det känns inget bra. Det var som nåt hände efter det där med armen. Jag är trött och musklerna blir lätt stela efter att jag ansträngt mig. Jag fattar ju att det inte kan ha nåt samband, men det känns så.

Före och efter att jag blev mullig.  :laugh:

Jag tror det har med kortisolet att göra. Nu är jag lugnare och kortisolet är nog hyffsat normalt igen. Men från våren var jag i dåligt skick. Och då lagrades allt in på kroppen.

Det går trögt för mig med. Men det sitter nog mest i huvudet. Jag är så rädd att dra igång en migranattack. Men det får gå långsamt. Imorgon klarar jag kanske 20 utfall. Eller så gör jag inte det. Men då gör jag det om några dagar. Och kanske 2 fler solhälsningar på kuppen. Det tar tid att få igång lusten och känslan igen.

Jaha, jag klarar inte ett enda jag. Men i morrn ska jag börja lägga till av de gamla styrketräningsövningarna. Jag känner mig så ämlig så jag törs nog bara lägga till en eller två i taget.

Det tycker jag låter som en alldeles lagom målsättning ändå.

Oj Sorla, så mycket fint du har gjort. Jag hade stickmani när första kullen barnbarn var små men sedan tog det tvärt slut. Jag började sticka ett par Lovvikavantar hösten -15 och jag har bara stickat några cm och sen blev stickningen liggande. Men nu är jag ju pensionär så det är nog dags att ta tag i stickandet igen för det är ju kul.

Ja, det är jätte kul! Påt igen bara!  :clapping: