Fetbobbas Forum

Jag retar mig nåt oerhört på detta överanvändande av ordet "god" i recept och matbeskrivningar. Senaste jag läste var det nån sallad med "en god dressing"? Jaha? Man får anta att den var gjord på en god olivolja, en god vinäger och lite goda färska kryddor kanske. Och lite gott havssalt förstås. Till det avnjöts säkert ett gott rödvin också.

Är det någon som på allvar och med vett och vilje gör en äcklig dressing? En intetsägande dressing? Ens en medioker dressing? Det kanske blir så, men det är väl förhoppningsvis inte avsikten och ivf inget exempel man uppmanar andra att följa.

Jäkla koketteri och efterapning är vad det är! Ungefär som när alla TV-kockar saltar i grytan med handen högre än huvudet så saltet yr som mjäll kring kalotten på dem medan de närsynt kisar ner i sluringen. Är det kanske viktigt med en god fallhöjd? Jag har en god dressing jag. Det har nog inte ni, tiihii! Jag VET vad en god dressing är jag. Det vet nog inte ni! Arma husmödrar och -fäder som måste jaga runt på ICA i jakt efter alla dessa goda ingredienser. Och dessutom få saltmjäll på kragen precis innan den stora finmiddagen. :whistle:

Ordet god är ONÖDIGT i sammanhanget! Död åt det!  :mad_viking:

Och då det där självgoda i att lägga ut recept som får namnen Mammas godaste gryta, Pers goda kalvlever eller Stinas goda stoppade korv. Jamen, om det var motsatsen, äckligt, så hade man väl knappast delat med sig av receptet va? Va!?

"godaste grytan".. ICKE DÅ!! MIN är säkert godare!  Så det så.

nu har ni iallafall fått mig att se ordet god eller gott  och reagera på det... :) maten kommer aldrig att vara samma igen...

Skönt att inte vara ensam om att reagera på detta.

Men det slog mig efter att jag skrivit det där att det kanske delvis är fråga om språklig utarmning? Det är ju faktiskt så, om man tänker efter, att vi inte är så bra på att beskriva saker längre. Maten är god eller jättegod om vi är alldeles till oss, festen var jättekul och på semestern hade vi det jättebra o.s.v. Tänk vad blommiga beskrivningar de hade förr! Det är som om det vore lite skämmigt att använda beskrivande ord, annat än de enklaste. Jag är nog sån själv. Hur många gånger har man inte sagt "Tack för senast. Maten var jättegod!". Man borde väl kunna komma med något bättre? Men jag skulle INTE uppmana till att använda goda ingredienser i ett recept!

Jag tycker likadant. Dessutom retar jag mig på uppmaningen "Njut" i slutet av recept. Om jag inte gillar det då, varför ska jag då njuta? Njuter av någonting det gör jag självmant utan uppmaning. Så det så!  :angry:

Samtidigt...det är ju svårt att tacka för en fest utan att ta till ord som jätte trevligt eller superkul. Med risk för att annars såra eller misshaga värdinnan/värden liksom. Vad säger man istället? Ge mig tips! För jag håller med. Det ÄR fantasilöst.  :hm-hm:

Tacka för maten med -Åh, det var verkligen...eeh...en makalöst söt och blommig smak på vinet. För att inte tala om grytan som verkligen smakade ko!  :loony: Jag anar att det kanske inte tas upp väl. Så hur säger man istället?

Det där med att grytan smakade ko ska jag komma ihåg!  :lulz:

Du kan ju säga att det var en alldeles glimrande tillställning!  :biggrin1:

Titta på lite gamla svenska filmer, speciellt från 30-talet. Du kommer att få stor inspiration!  :lol:

Skämt åsido. Språket var mycket rikare då.

Jag bjöd en ny kompis på middag härom veckan. Det blev lyckat, det tyckte jag själv. Hon åt som en gris och jag som en liten gris. Gick upp två kg. Hon säkert tre. :biggrin1:
När hon ringde och tackade så frågade hon lite om vad det var, särkilt svampen. Och så sa hon att hon berättat för en kompis om maten hon fick och hade sagt att hon varit bjuden på "en så häftig middag" men hon kom inte ihåg vad det var för svamp. Ok, inte riktigt 30-talsblommigt, men jag hajade ändå till och tyckte det var lite pinsamt, lite over the top. Kan det vara det, att det är genant att utrycka något mer specifikt, det blir för mycket liksom?

Så då hade du tyckt att det hade räckt med att hon sa att hon varit bjuden på "jätte god middag"? Nä, det känns blekt. Med häftig menade hon nog både maten och sällskapet och att det var så roligt att träffas. Att det blev pinsamt är nog bara för att du inte är van att få komplimanger. Det är bra att öva på det.  :nod-yes: Samtidigt kan det vara pinsamt att ge komplimanger om man märker att mottagen blir pinsamt berörd. Lite som att klä upp sig för mycket på en fest.

Ja, kanske är det så. Men jag kan hålla masken, så hon märkte nog inget. :biggrin1:

Jag kom på en grej till. Till den goda huvudrätten SERVERAR man diverse tillbehör. Ibland serverar man hela skiten. Idag serverade jag en omvänd abborrsufflé med tryfferade gristrynen, syltade kantareller med lite god balsamico och dekorerade med en liten kvist färsk basilika. Är de bloggande morsor eller driver de krog? Kyss mig i arselet! :moon:

En sak till - det ska vara lite också. Lite god vinäger, lite gott flingsalt.  :puke1:

har DU serverad det där???

tänkter inte kyssa ditt arsel. Det är jag inte god nog till :)  :lol:

Det är klart att jag inte har!  :fork_off:

 :lmao: Underbart! Vänta bara. Vi går just in i den värsta månaden av alla när det gäller att blogga om sina recept och hur man dukar like a boss.  :puke1:

Gaah! Har Go'kväll på. De gör julgodis. Kocken fixade några chokladtartletter som han "avslutar med lite läckert florsocker på". Hallå! Florsocker är florsocker liksom. Finns det läckert och mindre läckert sådant kanske? :crazy:

Förresten är florsocker äckligt. Jag hatar det! Det är den där dammigheten som gör det vidrigt. Jag försöker alltid borsta bort det värsta från semlor och sånt. Det är väl bara finmalt socker, men smaken är annorlunda också. Konstigt att det kan bli så. Lite socker på toppen = gott, florsocker = skitäckligt.  :fork_off:

du är för rolig du :)  jag har inget problem med florsocker och ordet "läckert".. tja.. tja.. :)

Visserligen otroligt sent ute, men "glimrande" är ett uttryck som faktiskt en av mina väninnor använder lite då och då. Glimrande är roligt, och lite vackert. Och väldigt bortglömt!

Florsocker är inte glimrande, men det har definitivt sin plats i livet. Speciellt när man gör chokladbollar, ska rulla det i pärlsocker och inser att bara florsocker finns hemma. Man får ta det man har ibland!  :whink:

Hade missat Cornys inlägg, men det lät skitäckligt! Så det.  :tongue_wag:

Trillade på att nytt sätt att använda prettoordet servera. Det är en matkasse, en sån man får hemlevererad med färdigshoppad mat alltså. I listan över ingående måltider är huvudingrediensen serverad med sina tillbehör minsann. Man undrar lite hur det går till. Skickar de med en liten smörgåsnisse i kassen då som hoppar upp och serverar eller?  :lol1:

http://www.bramathemma.se/vara-matkassar/lchf-kassen/

 :laugh:

 :laugh: Det skulle ju vara helt underbart om det var så. När han har serverat och vi ätit kan han få städa bort också. DET, mina vänner, skulle vara GLIMRANDE!  :clapping: