Fetbobbas Forum

Denna bok vill jag verkligen rekommendera!

Den går genom väldigt kunnigt ämnen som
PMS, Förklimakteriet, förlossningsdepression, övergångsåldern, ( även lägen där man har opererat bort livmodern)
och även stress binjuror och sköldkörteln.

Allt som kan påverka en kvinnas liv under alla möjliga stadier.

Den nämnder hur viktnergången kan bromsas av problem med binjurarna/ sköldkörteln
Hur man behandlar stress effektivt.
Hur många ordineras psykmediciner när de skulle behöva hjälp med hormonbalansen / kortisol mm.
Antidepressiva återanvänder kroppens befintlig serotonin, men om serotonin-nivåer är låga finns det inte mycket att återanvända.

Jag visste om bokens existens kanske ett år, men tog tag i den nu när min mamma sade mig att det kanske vore bra att fundera över hormoner under övergångsåldern.
Min mamma är nu snart 70 år men drabbat av torra slemhinnor, vilket enligt henne verkar vara vanligt problem efter klimakteriet och väldigt plågsamt.
Detta skulle kunna hjälpas med hormonbehandlingar under klimakteriet.

Nu har jag läst boken och tror att jag ska läsa det en gång till.
Jag har ju tid till gyn. om en vecka, så jag vill hälst veta vad doktorn kommer att prata om och ha någon egen uppfattning om vad jag vill.

Nu har jag inte läst boken, men jag har varit på en föreläsning med Mia Lundin. Hon skönmålar hormonpreparaten ganska mycket. Hon utmålade också klimakteriet som något onaturligt, och jag fick intrycket att hon tyckte att alla kvinnor skulle medicineras i klimakteriet för att få diverse (inte så väl belagda) hälsofördelar.

Jag bloggade om det här, och det blev en riktig storm:

http://www.ursprungsliv.nu/2012/10/mia-lundin-vilseleder-kvinnor/
En liten fortsättning
http://www.ursprungsliv.nu/2012/11/hormonterapi-i-samband-med-klimakteriet-ett-rakneexempel/

Jag skulle inte basera mina beslut på hennes bok, även om jag gissar att själva grunderna om hormonerna stämmer. Jag skulle betrakta preparaten som läkemedel med risker för biverkningar, och absolut inte ta dem utan att ha besvär. Jag tror också att bioidentiska preparat är lite bättre om man har svåra besvär och väljer att medicinera, men jag skulle kolla upp det med en bättre källa om det gällde mig själv.

Det verkar också vara så att man har andra näringsmässiga behov i klimakteriet, exempelvis är behovet av kolin större. Ät äggulor och lever, så kanske man kan minska risken för svåra problem.

Så intressant att få annat input också!

Jag är inte så insatt på klimakteriet och har inte upplevet att kvinnor i min släkt haft jättestora problem,
inte inna nu när mamma berättade  om torra slämhinnor.
Jag har alltid varit väldigt skeptiskt mot alla hormonbehandlingar  och detta att någon skriver om bioidentiska preparat
var nytt för mig. Boken har inte gjort mig mer övertygat om att hormonbehandlingar skulle vara en lösning för mig just nu.

Jag känner att jag fick mycket nytt info och nya infallsvinklar genom boken.

Nu har jag någon chans att förstå vad docktorn kommer att säga till mig när jag möter honom med mina rikliga mens...
Det känns bra att vara lite förbered!

Nu ska jag läsa dina länkar!

Jag har inte läst boken men kollat hennes hemsida och provat de grejer hon rekommenderar. Men så har jag varit på en föreläsning om varför vi mår dåligt, progesteronkräm och sådant behandlar ett symptom men själva orsaken är ofta stress och att vi är i obalans. Vi fick prova taoistiska övningar för att komma mer i balans. Intressant tycker jag. Ursprungsliv, jag ska läsa dina blogginlägg och återkommer.

Jag har inte så mycket övergångsbesvär mentalt,
men mensen är riklig och jag har fått migrän innan mens.
Så jag letar efter lösningar...

Jag har inte heller mentala besvär utan samma som du, floder av blod. Progesteronkrämen har inte hjälpt mot det. Jo föresten, jag har till och från svårt att sova och har testat de tabletter Mia rekommenderar men tycker inte det har hjälpt heller. Däremot tycker jag qigong och yoga hjälper mot sömnbesvären.

Finns det någon risk med riklig mens? Järnbrist? Något annat?

Jag kan stå ut med blodmängden, menskoppen är en räddning där, om jag inte mår dåligt annars.
Migränen vore viktigt att få någon ordning på...
Vanlig mens ska vara 80ml eller mindre, jag har så där 2 dl ....
och det mesta rinner ut inom ett dygn  :huuh:

Det låter jobbigt med så kraftiga blödningar. Och ännu värre med migrän.

Jo, det finns ju risk för järnbrist. Lever, lever, lever. (En gång i veckan räcker nog, det kan bli för mycket också.)

Det är ju säkert någon mer komplicerad hormonorsak, men ni äter inte mycket omega-3? Jag får nästan alltid näsblod när jag tar omega-3-tillskott, så det verkar som om man blöder lite lättare av det.

Tänkte också på det. Har läst om folk som slutat ta det p.g.a. kraftig mens just.

Under vintern har vi käkat lever rätt bra, inte varje vecka men rätt mycket ändå.

Där jag köper eko-naturkött får vi gratis en sådan bautaklump ( 6-7kg) lever.
ja blandar den i lika mycket eller mer köttfärs och kör i ungnen. Så nästan all köttfärs vi äter innehåller
rikligt med lever.
Nu är det dax att göra en ny satsning, det finns bara ett par köttfärsrutor kvar i frysen.

Omega-3 hmm, för mycket i sig eller för mycket jämfört med omega-6 ?
Där har jag försökt läsa mig på redigt.
Ja äter makrill i tomatsås lite varierat men 3-5 gånger i veckan och det blir oftast en lax eller sill-middag till under veckan.
Jag tar inte något tillskott, om det är en normal fiskmatsvecka, om det blir en vecka med mindre fisk tar jag någon piller
men det är kanske bara 4-5 tabletter under hela vintern.

Som jag har läst nu så är rikliga mens en vanlig fenomen innan mensen börjar avta. Jag är 44 år.
Men jag har haft det så här redan flera år, säkert 6-7 år men inte reflekterat mer än att , blää vad jobbigt.
Så det blir nu ett snack med gynekologen, får se vad han föreslår....

Ingen vore gladare än jag om jag får ordning på migränen, men jag är rätt säker på att han föreslår någon hormonbehandling,
och det vet jag inte om jag vill.
Men vad är farligare för kroppen i längden: starka värktabletter med kodein och migränmedicin ( vad de nu sen innehåller??)
eller en hormonbehandling? Det finns nog ingen som kan ge mig ett uttömmande svar på, tyvärr.

Det är fiskolja det gäller, inte omega-3 i kosten. Vad skillnaden är vet jag inte.

Jag tror nog att man kan få mer blödningar även av mycket fet fisk. Men som du säger kan det mycket väl ha att göra med att klimakteriet närmar sig också. Eller en kombination.

Det borde ju vara så, men det har jag inte läst något om. Det kan ju hända att det blir skillnad när det är koncentrerat.

Å andra sidan, den där mannen som forskade en massa på omega-3, för länge sedan, gjorde ju experiment på sig själv. Satt och åt sälflubb eller vad det var, skar sig i armen och tog tid på hur länge det blödde. Ju mer han åt, desto längre blödde det, till slut höll det på jättelänge. Så det där med att vikingarna sa att ekimåer behövde man bara rispa för att ha ihjäl, kanske inte bara är en skröna ändå.

 :confused3:
Ska jag sluta käka fisk då??  :eeek:

jag slutade med fiskoljan men äter fisk och gräsbeteskött. Det blev lite bättre av det. Jag får tömma menskoppen 1 gång i timman första dagarna, väldigt jobbigt. Jag tror mer det är hormonerna som gör att du får migrän och jag svårt att sova.

Det kan väl bara du avgöra. Men man kan ju testa en månad med fet fisk max 1-2 ggr i veckan och se om det gör skillnad. Om du är osäker på hormoner kan du ju testa det först? Men jag har svårt att se att det skulle ge migrän.

Funderar , funderar, kanske minskar jag fisken och försöker kolla lite om läkaren är påläst på omega-3
och allt annat spännande, hoppas så!
( Fast jag tror att det är bara en dröm att få en kunnig påläst läkare   :worried:)

Men du äter väl bara en burk makrill på morgonen? Det är väl inte så himla mycket makrill i en sån där burk? 120 g?

Nej, och inte ens varje morgon.
och oftast en till fiskrätt som middag till hela familjen / vecka.

Nu har jag läst inläggen på ursprungsliv om Mia Lundins bok/föreläsning men vilket hormon rekommenderar egentligen Mia Lundin att man ska ta? Progesteron eller östrogen?

Det som saknas i kroppen, men mest nog progesteron, den som brukar svikta först.

Som sagt har jag inte skrivit om boken, jag har inte ens läst boken. Jag var på Mias föreläsning, och kan konstatera att hon inte presenterar allt så objektivt.

Men jag tror att Idalinda har rätt, hon rekommenderar olika beroende på olika besvär (och så har hon ju salivtester, som vad jag förstår inte alls är visat att det har några fördelar för att dosera hormoner vid klimakteriet).

Mycket av det Mia säger stämmer också med forskning. Här finns en ganska ny och bra översikt, med föreslagna diskussionspunkter för läkare när de diskuterar med patienter:

http://www.jabfm.com/content/24/2/202.full

Man konstaterar att det finns en del som tyder på att bioidentiskt progesteron är bättre än syntetiska progestiner. Och att progesteronkrämerna inte är tillräckliga som skydd mot cancer i livmodern om man tar östrogen, att man ska ta progesteron tablettform om man tar östrogen också (och har livmodern kvar). Det sa Mia Lundin också.

Om jag skulle ha symptom och vilja medicinera skulle jag föredra preparat som är både bioidentiska (åtminstone progesteron) och läkemedelsgodkända, det finns ju sådana. Men jag är ingen expert på hormoner - jag bara konstaterar att Mia Lundin är lite slarvig med sanningen, och jag skulle kolla med andra källor också innan jag bestämmer mig.

Nu ska man inte ropa hej för tidigt men min mens verkar ha ordnat till sig efter att jag testat progesteronkrämen. Den kom visserligen 1 månad för sent och var riklig men den slutade efter en vecka. Annars brukar den hålla på 2-3 veckor. Jag ska ta krämen denna gång också och se om det ger samma resutlat, skulle vara hemskt skönt.

Vad skönt. Låter hemskt jobbigt att ha mens så länge. Tar du krämen bara när du "ska till" alltså?

Huu, på måndag är det dax att träffa doktorn för mig, spännande!

Skönt att du märker någon hjälp Tina, för mig räcker det med 10 dygn mens, 2-3 veckor låter som en evighet.

Vore jätteintressant om du kunde rapportera sen i den här tråden hur det blev. Jag har varit väldigt frestad att testa progesteron men jag har myom och de varnar för att de kan bli värre om man tar progesteron och det känns inte lockande direkt.

Det förstår jag Subcalva men det här bioidentiska ska ju vara bättre. Man ska smörja in sig dag 16-28 i menscykeln. Nu blev det lite kortare för jag var ute och reste och orkade inte hålla på med det då. Det står bra beskrivet på Mias sida. Gå in på webshoppen.

Nu har jag reserverat boken på biblioteket i alla fall.  :smile:

Aha finns den där, måste kolla mitt.

Bumpar lite, eftersom jag läst boken nu och har skrivit ett par inlägg, mest om felaktigheter i den.

Fler kommer, men det dröjer nog lite.

http://www.ursprungsliv.nu/2013/10/bokrecension-serie-om-kaos-i-kvinnohjarnan/
http://www.ursprungsliv.nu/2013/10/1297/
http://www.ursprungsliv.nu/2013/10/klimakteriets-evolution-ode-till-farmodrarna/

Bra skrivet. jag är fullt upp i klimakteriet, och även om det är jobbigt ibland är jag glad jag är i detta skede av livet.

Detta med sex tror jag är väldigt indivuduellt. Med min ex var jag inte längre så sugen på det, men om det berodde på klimakteriet eller på att jag inte tände så mycket på honom mer vet jag inte.
Få se när jag träffar en annan hur pilsk jag blir då :)

 :ignore:

TMI antar jag...

Jag undrar om du läst nåt av Ray Peat och hans syn på östrogen som stresshormon?

Jag har läst boken och går också en kurs för Louise Edlund. Den senare har en hormongrupp på fb. Ska läsa Ursprungslivs recension. Men innan jag läser vad *Ursprungsliv kommit fram till så måste jag säga en sak. Alla dessa hormongurus (utom Mia) har sagt till mig att jag ska ta progesteron. Nuhar jag varit hos gyn och konstaterat att jag har myom och då ska man enligt Mia inte ta progesteron. Det jag villsäga är att det finns många hälso-förståsigpåare där ute men att man måste dra egna slutatser och även ta råd från utbildade läkare.

Nu har jag även skummat recensionerna. Nu är det så att många kvinnor mår riktigt dåligt framförallt i förklimakteriet. Inte bara svettningar och vallningar utan labilt humör, oro, ångest mm. Det kan ha sin orsak i en hormonobalans men jag tvekar inte att ta hormoner för att bli pigg och glad igen.  Jag tycker boken har en hel del vettigt att säga, framförallt att det viktigaste vi kan göra för att reda ut vår hälsa är att lyssna på vår kropp och föra dagbok hur vi mår under menscykeln. Det är skrämmande hur många kvinnor som mår dåligt och lider i onödan.

Nej. Har läst ganska lite där öht, men ska försöka ta igen det lite.

Ja, det stämmer nog att många mår dåligt. Många mår bättre med tillskotten också. Jag värjer mig lite mot att orsaken skulle vara en hormonobalans. Snarare är det andra faktorer som orsakar hormonobalansen och humörsvängningarna. Hormonersättning kan vara en akut hjälp, men på längre sikt är det bättre att försöka komma till rätta med de underliggande orsakerna. Näringsbrister, stress, livsstil, fysisk aktivitet, etc.

Jag har lyckats hitta en lösning till två av mina hormonrelaterade problem ( riklig mens och migrän).
I somras började jag ta magnesium tillskott ( av samma märke som den D-vitaminen som kostdoktor rekommenderar).
Från den dagen slutade migränen som har plågat mig alla år!
Jag tog dosen 900mg magnesium ( tabletten innehåller även zink och något annat)
Efter en månad eller två kände jag mig för lös i magen ( vanlig biverkning av överskott av magnesium, ofarlig i sig)  och slutade att magesium,
funderade om det var en brist i kroppen som hade nu balanserats och jag skulle nu klara mig med nötter+fröer.
Jag tog bara någon enstaka magnesium-tablett under den månaden, vid mensen var en lindrig migrän ett faktum vid två tillfällen.
Därmed var magnesiumet tillbaks på schemat, nu vid 2 tablett / dag .
Migränen är borta!!! :yay: och magen verkar vara mer balanserad den med.  :yay:
Under resans gång har mensen blivit mer " normal" även om den vara fortfarande 10 dygn.
Men jag blöder inte över alla skydd och barriär och har inte jättebautaklumpar som ett halvt ägg med i det hela.

Jag äter även mycket alfa-alfa-fröer som jag nu senare har läst ska vara nyttiga vid klimakteriet.
Jag vet vad är vad, men jag käkar så gärna ett par magnesiumkapslar varje kväll när migränen från helvetet håller sig borta, TOTALT
och mensen är normal.  :nod-yes:

Wow! Läste du om att det kunde funka mot migrän eller tog du det av någon annan anledning?

Härligt, Idalinda, det är bara att gratulera.  :thumbsup:
Hoppas att Sorla läser det här, det vore kanske nåt för henne.

Det var väldigt roligt och intressant att höra, idalinda. Jag har fått gammal normal längd på menscykeln nu också. Har ändrat en mängd grejer, men en är att jag börjat ta magnesiumtillskott. Får väl prova att ta bort det för att kolla om problemet kommer tillbaka.

Hemul, jag läste någonstans att magnesium skulle kunna hjälpa.
Sedan läste jag att det finns flera olika sorters magensium  :pippi:, förstår mig inte på det fortfarande.
Den billiga från matbutiken skulle inte fungera alls, enligt "någon" .
Men jag valde en av dom dyraste och tänkte att om D-vitaminen i serien håller bra kvalité så måste magnesiumet också göra det.
Jag har nu köpt säkert 10 burkar så jag har ett årsbehov hemma  :lmao:

Den lilla känningen av migrän efter att jag hade avbrutit med magnesium gjorde att jag kände en enorm tacksamhet när jag visste att
jag kan bara börja igen med kapslarna och migränen kommer inte tillbaks.

Nu kan man tänka och planera livet på ett helt annat sätt!
Förut var livet väldigt ryckigt och vid mensen kunde man inte tänka sig att göra något / handla i stan/ besöka någon.
Nu vågar jag GÖRA  och PLANERA!

Kanske inbillar jag mig, men trots hösten kylan och mörkret, känner jag mig piggare.
Jag känner att efter en lång dag med många olika händelser, organisering, resande har jag fortfarande krafter kvar vid 19 tiden på kvällen.
Skööööönt! :yay:

Ja visst har allt underliggande orsaker. Främst är det binjurarna som brukar ställa till det när vi stressat för mycket. Sen har vi allt hormonstörande i vår omgivning. Det finns nog inget givet svar och man får prova sig fram. Själv har jag mått dåligt så länge, jobbat med kost och stress, rört på mig utan att det hjälper nämnvärt.

Härligt Idalinda att du hittade en relativt enkel lösning.

Nu har jag läst lite, men jag tycker kanske att han ramlar ner i andra diket. Jag är lite allergisk mot dessa beskrivningar av hormon som positiva eller negativa, oavsett om vi pratar om insulin, östrogen eller oxytocin.

Nja, jag tycker nog att Peat är väldigt mycket för att allt beror på omständigheterna. Dessutom inser han ju till skillnad från många andra att det är väldigt komplext. Vilket också gör det jobbigt att läsa hans artiklar.

http://raypeat.com/articles/articles/edema-heart-failure-hypertension-sarcopenia.shtml (http://raypeat.com/articles/articles/edema-heart-failure-hypertension-sarcopenia.shtml)

Jo, du har nog rätt. Jag drar öronen åt mig lite när det är "östrogen, åldrandehormonet", etc. Det ligger ju ofta något i det som sägs, och man kan ju inte alltid kräva att någon ska ge hela den kompletta bilden varje gång man skriver om något.

Jag tror att våra kroppar har rätt så bra förutsättningar att balansera hormonerna på de sätt som har varit den bästa kompromissen i evolutionen. Vi ska ha ganska bra på fötterna för att tro att vi ska tänka ut en bättre hormonbalans. I vissa akuta sjukdomsfall behöver vi såklart manipulera hormonnivåer direkt, men i allmänhet så skulle jag sätta en slant på att det bästa är att ge kroppen bästa förutsättningar att reglera hormonerna själv. Genom bra, varierad kost, fysisk aktivitet, gemenskap och annat som vi behöver/ mår bra av. Jag har svårt för både östrogentillskott och att äta x morötter i specifik avsikt att minska östrogennivåerna.  :tongue_wag:

Fetma fungerar alldeles utmärkt för att undvika klimakteriebesvär.

Ja östrogen bildas i fettvävnad. Man skulle kanske lägga på sig lite mer då.

Önskar du kunde få lite av min.  :biggrin1:

Fast jag har nog så det räcker  :rolleyes:

Och jag ångrar såklart att jag jämförde morötter o östrogentillskott nyss. Något pucko måste ha lånat min hjärna.

Jag var och lyssnade på Mia Lundin för några veckor sedan och jag tyckte hon sa mycket bra saker. Hon ska börja verka mer i Sverige nu. Det som är trist är hur ointresserade läkarna i Sverige är att hjälpa oss kvinnor med våra besvär trots att det finns vetenskapliga studier. Det är skrutt att vi ska behöva vända oss till människor som inte är anslutna till den vanliga sjukvården.

Jag tror det finns ett allmänt ointresse för problem som är ganska vanliga. Det blir normen liksom. Att det är kvinnoproblem gör det förstås inte intressantare.