Fetbobbas Forum

Lååång artikel som verkar jätteintressant om möjliga orsaker till att the flesta som går ner mycket i vikt går upp igen. Jag har bara hunnit ett par sidor än, men det är spännande.
http://www.nytimes.com/2012/01/01/magazine/tara-parker-pope-fat-trap.html?_r=1

Hat tip fetsmart (http://fetsmart.se/blog/").

oj vilken lang artikel.. fa se hur langt jag kommer idag :)

NYTimes brukar ju vara rätt så grundliga, så jag hoppas faktiskt att jag kan skriva ut den här artikeln. Får se hur det går. Datorn krånglar ibland.

Jag läste hela artikeln igår, hjälpte min arbetskamrat att plocka brev ur kuvert och det är ganska tråkigt jobb så jag hade datorn på. Ganska så interessant men det som förvånar mig är att dom ännu inte kommit fram till att hm hur ska jag säga det.... vad för sorts mat är viktigare än kalori räknandet, speciellt när man kommit till sin målvikt och ska hålla fast den. Typ. Säger inte att LCHF är salig, men att äta en hel del mindre kh och mindre processerade grejer är enligt mig viktigare än att hålla en strikt kaloribegränsning.

Någon som orkar ge en sammanfattning. Jag är så trött att jag inte orkar läsa långa texter.

hemul får rätta mig om jag har fel.

det handlade mest om att kroppen har andra hormonvärden efter att man bantat eller även medan man håller på med det och därför går det flesta -även om dom äter mindre kalorier-  upp igen. Det är alltså ganska svårt att hålla sig smal, dvs "fetfällan". Så fort man hamnat i den är det svårt att komma ut. Även motion kostar "mindre kalorier" än hos "normala" människor. Och att det kan ta upp till 6 år innan det stabiliseras.

Några intervjuer var det, och att om man har gått ner och vill hålla vikten då kretsar nästan sitt hela liv om mat. Då tänker man hela dagen på mat, typ.

Usch vad drygt! Hur ska man då orka fortsätta?  :sad:

Jag? Jag har inte läst hela än.

6 år låter tufft, men samtidigt är det väldigt logiskt.

Man hör ju ibland om folk som börjat gå upp flera år efter att de gått ner med lowcarb. Den senaste jag hörde var Barry Groves som lär ska ha mullat till sig lite. Men det kanske är naturligt med åren även för lowcarbare. Han bör väl vara en 70 minst nu?

Men lite hoppfullt ändå ATT det stabiliserar sig även om det tar tid. Tack Mynlen  :inlove:

Men finns det inte ändå en tendens att gå upp i vikt med åldern? och mer fett mindre muskler. Man blir en liten gumma med stor mage och tunna armar  :whink:

Jo, ivf på SLV-kost. Själv ska jag bli som en gammal indian. Slank och muskulös, bara med lite intressanta rynkor.  :cool:

Tack Hemul för denna MYCKET intressanta artikel, helt plötsligt har man fått lite perspektiv på VARFÖR man varit tvungen att kämpa som man gjort :sad: och varför vikten alltid kommit tillbaka efteråt. Tror definitivt på det han säger om att kroppen har sina vägar för att lura till sig kilona, vet detta av egen erfarenhet suck :cry: men men nu  :mad_viking:ska mina kilon ner till där de var innan :mad_viking:

ninnan, jag tror den där kroppsformen, stor mage och tunna armar, har mycket att göra med kh mängden man äter. Eller snarare, allt vete. Tänk dig wheat belly!.

dvs vitmjöl...

Så du har gått upp igen, Hovan? Återgått till gamla vanor eller har du gått upp ändå?

Har gått upp igen på grund av de gamla vanorna, samt art sam :puke1:bo och nu barn har ju inte direkt gjort det enklare att äta som jag vill. Problemet är nog mest att jag ALLTID måste laga en fettsnål variant till sambon och en fett rik till mig eftersom sambon inte tål fett.
Men skam den som ger sig dags att hoppa på tåget igen dels för mitt allmänna väl men mest för min stackars mage som inte mår bra av kolisar  :puke1: :puke1:

Har du blivit pappa? Man får gratulera!  :rose:

Du gick väl ner till normalvikt va? Hoppas att du inte gått upp allt igen.

Rebuttal from Mr Taubes. A loooong one.  :whistle:
http://www.ipetitions.com/petition/response-to-nytimes-the-fat-trap

Varför skulle jag läsa den här gamla tråden igen? Jag hade glömt bort det där! Det är ju ett jävla moment 22!  :cry:

Förresten är det Arys fel att jag läste. Jag såg att hon gjorde det och då kollade jag också.  :bg: Jag brukar göra så ibland. Det är kul att återupptäcka gamla trådar, men inte just den här.  :sad:

Gammal tråd , jag vet.... Ville  bara säga att man kanske inte ska se det så nattsvart. Testerna gjordes med bantningsshakes på drygt 500 kcal om dagen, bara det påverkar ämnesomsättningen, sedan kan man utgå ifrån att de går tillbaka till kolhydratsbaserade dieter med höga insulinpåslag som gör att överskottet lagras som fett och då kräver ju kroppen mer - ond cirkel. Men visst går man tillbaka till gamla spår kommer viktuppgång som ett brev på posten. Kroppen strävar efter att lägga på sig sitt reservfett igen, men lchf är iaf mer hormonnormaliserande istället för tvärt om och man äter inte så lite kcal. Jag vet att jag kommer få äta lchf eller någon annan lowcarb resten av livet om jag ska kunna hålla viktnedgången men det är helt ok. God mat och ingenting som hindrar utsvävningar då och då bara man är på det klara med att man får tillbaka på banan nästa dag.  :smile:

Problemet för mig är att jag inte ens orkar försöka bedöma vad som är trovärdigt och inte längre. Det finns liksom ingenting som håller i längden, inga teorier som tål närmare granskning.

Jag såg en förklaring i en artikel för ett tag sedan om varför det inte bara handlar om hur mycket man äter utan om vad man äter.
Om någon äter tex 2000 kcal med mycket kolhydrater vilket ökar insulinhalten och startar inlagrin i fettlagret. En stund senare sker det klassiska att man behöver ny energi. Energin man just stuvade undan är inte tillgänglig då man har för mycket insulin i blodet för att kunna ta av reservlager - ingen energi tillgänglig, måste äta igen. Så mitt vanliga bondförnuft säger mig att det är klart att man har mindre tendens att gå upp när fettet är tillgängligt för bruk och bättre chans att hålla ämnesomsättning uppe med low carb. Dessutom var detta ju ingen expert precis, utan en person som skriver olika böcker om hälsa bla om rökning. Hon kan ju handplocka sina studier som hon vill också. Sedan har den genomsnittlige amerikanen ju ännu sämre utgånsläge med mat. Som det nämdes av Taube blir det ju lätt en självuppfyllande profetia om man säger att man inte kan gå ner och hålla det, då är det ju bara att äta på och sluta försöka. Så jag köper inte artikeln, iaf inte om man anpassar sin kost som de flesta här gör. Ens matbehov är ju inte heller samma. I artikeln verkade ju den konstant kaloriräknande kvinnan lite smått plågad av att inte kunna äta mer än max 1800 kcal per dag. Om jag får äta så mycket jag vill skulle jag inte gå över 1800 kcal på lchf - problem solved  :whink:

Hur ser du förresten att jag har läst denna tråden??  :eeek:

http://forum.fetbobba.net/index.php?action=who  :whink:

Länken är längst ner på första sidan, där det står vilka som är online. Klicka där det står hur många som är online.