Fetbobbas Forum

Sparade ju ett par byråer från mitt föräldrahem när jag blev av med min "lagerlokal" för ett par år sedan och var tvungen att slänga det mesta. Den ena är av sekretärtyp med ett antal såna där små lådor och gömslen. Jag trodde jag hade tömt den helt, men nu när jag skulle lägga saker i smålådorna visade det sig att dem hade jag glömt.

Hittade denna lapp som min farfar skrivit.

(http://fetbobba.net/forum_images/farfars_lapp.jpg)

Jag tolkar det så här.
Enligt uppgift undertecknad fått, är denna kastrull köpt när jag blev född år 1876.
Tillverkad av kopparslagare Brunström, Ramnäs.

[Gatuadress] Västerås den 29/11 63
Albert

Tyvärr fanns inte kastrullen där. :whink: Farfar dog i mars 69 när jag var 12, nästan 13. Har varit osäker på när han var född, men nu vet jag ju. Sånt här gör att tanken svindlar tycker jag. 1876 - bara 30 år efter att Utvandrarna utspelar sig. Farfar kunde ha varit Karl-Oskar, han var samtida med Strindberg, Fröding, Karlfeldt, Selma Lagerlöf... Och honom minns jag mycket väl. Han bodde nära oss och jag fick springa dit själv, så jag var ofta hos honom. Vi klippte gräs och tog upp potatis som vägdes på en gammal våg med mässingsvikter han hade i källarn. Nåja, det var kanske mest farfar som gjorde det, men jordgubbar kunde jag nog plocka. Sen drack vi saft i köket. Var min faster där och hälsade på satt vi i salen. Han gick i blåställ i trädgårn och kostym med väst och guldklocka med kedja och såna där gammaldags herrskor med rund hätta, blankputsade, till fint eller om han skulle visa sig för folk.

Jag tror farfar var född som statare, son till en ensamstående mor. Sen var han vid järnvägen, var väl arbetssam och sparsam för han byggde sig ett fint litet hus, när han gifte sig tror jag, och de hade fina möbler och så och många bokhyllor, det minns jag.

Hur kan jag ens ha känt någon som var född 1876? Jag fattar det inte och jag sörjer över allt jag aldrig frågade om och aldrig kommer att få svar på nu. Jag tycker det snurrar i huvet när man inser att en tid som känns så långt borta, och alltid har gjort det, faktiskt bara är två generationer bort i mitt fall.

Usch, nu kommer jag att känna mig konstig hela dan. Blir ruggig av sånt här.

Lite krasst, så är det inte så mycket att bli ruggig över. Jag förstår definitivt din tanke om detta med att fråga farfar om saker, men vem gör det? När man är 13 så fattar ju inte den äldre generationen nånting ändå, och dessutom så var det lite annorlunda umgängesregler förr. Barn kunde inte fråga hursomhelst om deras far/morföräldrars liv. Det hade man inte med att göra, nämligen. Inte när man var så liten iaf.

Jag har aldrig känt någon som är född så tidigt, men jag har ju träffat som liten, och bara det tycker jag är en ynnest. Den ena var jag rädd för, och den andra tyckte jag mycket om. Dessvärre kommer jag bara ihåg när vi träffade den jag tyckte mycket om på sjukhus, så jag minns inte den personen i sin riktiga kraft. Faktum är att jag mest minns damen i salen bredvid. Hon var nämligen jätterolig att prata med, och så fick jag en liten gul badanka av henne också. Det var lyx på den tiden!  :lol: Hon var säkert också född på 1800-talet, även om jag inte visste det.  :flirting:

Jag hade tur på det viset. Hade en mycket pratsam mormor som mindes absolut allt från sin barndom. Hon berättade sånt istället för att läsa sagor. För mig var det ju som sagor, jag bad henne berätta favoriter om och om igen.

Hon var född 1904, så inte fullt så intressant på det viset. Men det var spännande historier. Hon kom också från en fattig miljö. Det var historier om hästmarknader, hur de hyrde ut sovplatser på köksgolvet till hästhandlare och annat löst folk. Elaka skollärare och snälla också var det gott om. Alla verkade vara fulla jämt och slogs så där lite lagom, ett jäkla hallå verkar det ha varit. Reste gjorde man med häst o.s.v. Det var kul historier. Läskiga också. Minns en om att när hennes mormor (?) dog blev hennes katt galen av sorg och parkerade sig på likets bröst i kökssoffan och försvarade henne med stor frenesi så ingen kunde komma i närheten. Kommer inte ihåg hur det slutade, antagligen illa för katten.

harlig historia, aven om jag kan forsta att du kande dig litet konstigt.
Synd bara du inte hittade en fin kopparkastrull ocksa!

Jag tycker forresten att dom som ar fodda i borjan av 1900 talet ar mycket spannande ocksa. Och sa fyller min pappa 80 idag, konstig tanke att ha en san gammal pappa....

Det är möjligt att jag har kastrullen också, men i.o.m. att den blev skiljd från lappen vet jag ju inte om det är den.

da ar det bara att koppla ihop pappret med en kastrull och saga att det ar sa! :)

Fusk!  :nonono:

det ar potatisar ocksa!  :lick:

Nähädu! Bara om man är LCHF-are. För mig är potatis påbjuden föda.  :lick:

 :angrywife: :fork_off: och jag som trodde dom flesta här var det..

De flesta är nog det, med mer eller mindre fusk.  :tongue: Jag är optimalist (http://dr-kwasniewski.pl/).  :cool:

Det innebär ~50 g kolhydrater, mest i form av stärkelse, och lite mindre protein än LCHF. Funkar bäst för mig.  :nod-yes:

Kan du läsa det där?  :max-shock:  :w00t:

Ja? Vad är det för fel på det?  :eeek:

Inget fel! Men det är ju något slaviskt språk.... Det är ju inte jätte vanligt att man kan läsa det om man är infödd svensk. Liksom.  :redface:

Du menar doktor Ks sajt? Nej, jag kan inte läsa och det är polska. Jag trodde du inte fattade vad jag skrev!  :lulz:

Ni är härliga! kwasniewski tycker jag är ett sånt härligt namn, eller som ord då. kwasniewski! låter (på holländska) litet som om man säger, "det var inte nyaski".  :clapping: ingen aning vad för nya då men det spelar ingen roll.

AHA.. hade inte upptäckt tidigare att det var litet löst LCHF här.  :rolleyes: Men, det passar mig ypperligt, inte nu helt än men ändå. Jag har nu börjat tänka om litet mer, så det blev två steviatabletter upplösta i vatten och blandades ner i en liten portion äggmjölk MED KAKAO (och det är ditt fel med allt prat om choklad och stevia!) och en kopp kaffe, och det var riktigt gott  :tasty:
Jag blev t.om. mindre sockersugig av det!  :clapping: Kanske jag måste hoppa av "strikta LCHF" litet för att komma igång igen. Vikten har sista veckorna gått UPP igen!  :fork_off:

Det verkar väldigt olika det där. Jag blir ju mättare om jag äter lite mer kolisar, men det ska vara i form av bra stärkelse då, som potatis. Kör jag så där supersnålt blir jag hungrig som ett djur, så för mig passar det bättre för vikten också att äta som jag gör. Men jag gör det därför att jag faktiskt tror att det är optimalt och jag mår bättre så, d.v.s. lowcarb, men inte nocarb.

Jo, kan förstå det. I princip är -enligt mig- litet potatis inte så himla dåligt, så länge man inte heller äter väldigt mycket raffinerade kh. Jag tror att det där raffinerade är det värsta. jag åt finn crisp häromdagen, håll mig mätt jättelänge. Blev litet förvånad över det men kanske min kropp är just en sån också. Vi får se. men jag är inte så förtjust i potatis, annat än friterad eller bakat eller mosat. Fast kokt färskpotatis med mycket smör och litet dill.. mmm

Jag brukar fuskfritera. Förresten hittade jag ett ord för det - Shallow Frying (http://en.wikipedia.org/wiki/Shallow_frying). Till skillnad mot Deep Frying då. Alltså man behöver inte så himla mycket fett och får lov att vända på grejerna. Blir inte samma sak, men gott nog. Bara råstekt är inte dumt det heller. Om man inte har för mycket i pannan så blir det lite åt friterade hållet.

Fast min passion just nu är såna där grytor med allting i. Typ långkokskött som man bryner och puttrar i buljong med lök och lite morot och prylar och så i med stora potatisbitar på slutet och grädde och så får det simma till sig. :drool:

Så strips från en "snackbar" är inte så nyttigt? fan också :) :thumbdown:

Antagligen inte.  :lol:

:lulz: jag håller med! F-N också!  :lulz:

Hemul. va kul med den lappen!!  :thumbsup: jag tycker alltid det är roligt att hitta små lappar från människor som står eller stod en nära  :inlove: man känner sig på något sätt i kontakt med dem då!  :nod-yes: jag har en helt underbar lapp hemma som min mormor har skrivigt. där står tidpungt, datum samt vikt på mig från dagen jag föddes!  :lol: den lappen skrev hon troligen samtidigt som hon fick reda på att jag fanns.  :inlove: tanken är rätt svindlande på något vis!  :lol: ... och även jag pumpade min Mormor på historier från när hon var liten. de var mycket bättre än sagor!  :nod-yes:även om mormor var bäst på att läsa och berätta sagor också!  :nod-yes: men just de där härliga historierna om alla de busstreck som hon gjorde som ung stannar kvar i minnet!  :laugh:

en annan rolig sak jag har kär är en jättevacker svart käpp i Ebenholtz med silverhandtag! den hittade jag av en slump i en hög med käppar som min pappa tagit hem efter att vi tömt en kär släktings hus. när jag hittade den var handtaget svart och oxiderat och träer glanslöst.. men jag anade att det stod något på handtaget... så jag tog med den hem och putsade och putsade... vet inte hur många timmar jag lade ner på den. men nu är den blankpolerad! både i träet och silverhandtaget... och det finns en inskription på handtaget som talar om att käppen var en 60 års present till min avlidne släktings far och den är daterad!  :lol: har för mig att det är 1910 som står... i villket fall så tycker jag det är sååå läckert!.. Maken min hade den med på vårt bröllop!  :lol: så den finns med på bröllopsbilderna  :lol: tror nog att den ursprungliga ägaren hade varigt nöjd med det  :lol:
Precis som jag vet att din Farfar skulle blivigt glad över att du hittat hans lapp! Hemul!  :nod-yes: :inlove: om jag vore dig så skulle jag plocka fram de kopparkastruller jag hade och sätta mig ner och försöka lista ut villken av dem som kan vara gammal nog  :nod-yes: :lol:

jag vill också hitta såna lappar. eller tänk att hitta en gammal dagbok... åhh.. så fantastiskt det hade varit  :smile:

Ja det håller jag med dig om!  :nod-yes: fast det är också lite beroende på Vems dagbok det är... finns nog vissa saker man inte vill veta om sina nära och kära  :rolleyes: tex jag vet inte om jag skulle vilja läsa säg min mammas dagbok.. (efter hennes bortgång självklart!) men säg farmors dagbok skulle jag älska att läsa eftersom jag aldrig han träffa henne! ... förstår ni hur jag menar?  :redface: