Bookias krig mot Candida

(1/13) > >>

Bookia: Det känns som att det är läge för en uppdatering om hur det går för mig. Som de flesta här vet, har jag fört en hopplös kamp mot Candida albicans (och troligtvis även Candida glabrata) i tio år, utan någon större lycka. Gammelvården erbjöd en långtidsbehandling (1år) med diflucan som inte hade någon bättre effekt, mot slutet av kuren hade tabletterna ingen effekt alls, svampen hade blivit helt resistent. Mina hälsoproblem började ju egentligen för tio år sedan, när jag fick min första urinvägsinfektion, antibiotikabehandling och på det svampinfektion. Under dessa tio år har jag haft täta, upprepade UVIer och kronisk svampinfektion. Samtidigt började vikten krypa uppåt, och jag menar verkligen krypa. Jag gick upp kanske 2-3kg på ett halvår men dessa kilon satt som berget. Jag prövade allt möjligt för att komma till bukt med viktökningen, mycket av vilket var tyvärr skadligt. Jag var hängiven vegetarian i tre år, jag har testat viktväktarna och jag har testat nutrilett. Vikten kröp vidare uppåt. Under tiden knaprade jag min antibiotika och smorde in mig med Pevaryl och dylikt. För ett par år sedan upptäckte jag Paulun och GI, började läsa mer och mer om mat, upptäckte Atkins, läste mer, upptäckte LCHF. Blev helt såld. Pusselbitar föll på plats, här var det en kost som faktiskt "sounded like common sense". Jag började med LCHF rakt av, ingen nedtrappning, och hade en fantastisk smekmånad som varade flera månader och jag gick ner nästan 10kg. Tyvärr hade jag inte ställt om tänkandet ordentligt, någonstans längst bak i huvudet mal den där oron kvar, tänk OM denna kost är farlig. Jag vågade inte fortsätta utan började introducera kolhydrater igen. Började såklart må dåligt direkt och efter par månader, när jag hade återfått alla kilon jag gått ner plus några till, bestämde jag mig den lilla oron längst bak i huvudet var resterna av SLV hjärntvätten som ska prompt ignoreras. Tyvärr hade jag inte lika stor tur nästa gång jag började på LCHF, jag började må bättre igen men vikten gick inte ner, men den gick inte upp heller. Jag stod still i vikt i ett par månader och sedan började vikten krypa upp igen, dock inte lika fort som tidigare. Jag läste på mer om olika ketogena koster, testade intermittent fasting, det hjälpte inte alls och jag stod inte ut med den där yrheten man får på slutet när man gått runt med tom mage i 12h. Jag testade att utesluta vissa livsmedel, bla mjölkprodukter och nötter. Det hjälpte inte. Under hela denna tid fortsatte jag ha UVIer och svampinfektioner. UVIerna hade blivit så svåra att hela urinblåsan var kraftigt inflammerad och blödde. Min mamma gav mig hösten 2008, ett par burkar med några örttabletter som ska vara utrensande och stärkande för urinvägarna. Jag tog hela kuren, fortsatte med Tranirin (tranbär+mjölon) som jag än idag tar 2 gånger dagligen. September 2008 var sista gången jag hade en UVI, jag har haft känningar par gånger sedan dess, men dessa har gått bort när jag ökande antalet Tranirinkapslar jag tog per dag. Svampen fanns dock kvar och den hade bara blivit värre och jag började bli helt desperat. Jag började fundera på om alla mina hälsobesvär kanske hängde ihop, på nåt konstigt vis. Jag kunde dock inte komma på hur det skulle vara. Jag misstänkte att det var något fel med kroppens metabolism och förra året hade jag passat på att göra ett sköldkörtelprov som visade normalt, alltså kunde det inte vara fel på sköldkörteln. Trodde jag. Sedan la Hemul upp info från Dr.Jod, jag lyssnade igenom videon, googlade och grävde fram artiklar och infon och det kändes fullt rimligt att jod kanske är den minsta gemensamma nämnaren för alla mina besvär. Vis av erfarenheten när det gällde att bli av med UVIer, bestämde jag mig att snickra ihop en egen terapi med alternativa mediciner för att till slut bli av med förhatliga svampen. Den måste bort, och jag misstänkte att när jag väl lyckats återställa balansen i kroppen, skulle kroppen sakta göra sig av med övervikten. Sagt och gjort. Jag läste på vad som var bra mot svamp, vilket blev en hel del olika medikamenter. Bla har jag slutat med smör och bytt helt till ekologisk kokosolja. En 5kg hink har blivit inköpt och jag tar 3 kaffemått kokosolja i min äggomelett varje morgon och alla piller tas sedan på full mage. Jag ar även köpt två flaskor med Lugols från en brittisk webbutik, övriga tabletter är köpta på Bodystore förutom Holistics D-vitaminet som jag köper där det råkar vara billigast för stunden. Det är en dyr terapi men förhoppningsvis fungerar den. Såhär ser den ut: Morgonen: 520mg Pau D'arco - mot svamp1 tablett Dida - stärkande för tarmarna 200µg Selen - för att jämka jodtillskottet500mg C-vitamin - för effektivare upptag av MSM1 tsk MSM - stärkande för immunförsvaret och leder2 tabletter Omega-3 - för leder och immunförsvaret1 kapsel Grönläppad Mussla - för lederna45mg jod (5 droppar Lugols) - för sköldkörteln1 kapsel Tranirin - stärkande för urinvägarna1 kapsel D-vitamin - stärkande för immunförsvaret Middag 1 kapsel probiotika - för att återställa bakteriebalansen i tarmarna (ihop med Dida)520mg Pau D'arco1 kapsel D-vitamin2 tabletter Omega-31 kapsel Grönläppad Mussla1 tablett B-calm - för att behålla mineralbalansen i kroppen, särskilt viktigt under den första utrensningsperioden1 kapsel Tranirin1 tablett Dida45mg jod (5 droppar Lugols) Varje dag dricker jag även ca 1liter te gjord på 3msk Pau D'arco, som jag har i termos med mig. Utöver teet dricker jag även så mycket vatten jag kan, när jag kommer ihåg. Jag har ätit denna kur i ca 1,5 månad nu och det har varit en minst sagt intressant (och dyr) upplevelse. Pau D'arco är själva grundstommen i det hela, de övriga medikamenterna är till för att stärka kroppen så den orkar med utrensningen, eftersom svampen när den dör släpper ifrån sig stora mängder toxiner vilket resulterar i att man verkligen mår apa. När jag började med detta var jag inte jättestrikt med maten, men jag hade aldrig haft problem tidigare att sluta tvärt och gå över till jättestrikt, så jag antog att det inte skulle vara problem nu heller. Där misstog jag mig gruvligt. Jag hade ENORMA problem att motstå suget efter kolhydrater i alla dess former. Det tog mig ett tag att inse att det måste vara svampen som spökar, men till slut lyckades jag komma under 20g kolhydrater per dag. Jag brukar göra köttfärssås i min största gryta, det blir sisådär 5,5 liter. Detta delar jag upp i matlådor och det brukar vara min mat utöver morgonens äggröra med kokosfett. Jag har som tur är inga problem med att äta samma sak dag ut och dag in och jag är van med det sedan tidigare, student som man är. Jag har vägt mig kontinuerligt under min svampkur och i början fortsatte ju vikten att krypa uppåt, en morgon stannade siffrorna på vågen på exakt 100,0 kg. Det har inte gått över det som tur är. För ca två veckor sedan började vikten dock krypa ner igen, par hekton i veckan. Jag vill inte hoppas på för mycket men så länge jag håller mig under tresiffrigt är jag nöjd. Förhoppningsvis fortsätter det krypa ner men jag är rätt luttrad. POSITIVA RESULTAT Jag har inte haft några symtpom när det gäller svampen. Det har knappt kliat i underlivet, flytningarna ser underbart normala ut och det luktar friskt och normalt. Det är något jag inte har känt av på åratal så det känns väldigt skönt. Jag känner mig klarare i huvudet och otroligt mycket bättre i magen. Jag gör 2an varje morgon, och vissa dagar även 1-2 gånger till utöver det. Inga gaser eller kramper. Vikten har börjat röra sig neråt. PROBLEM Jag har inte märkt av någon bromism och jag har ökat mängden jod per dag kontinuerligt, från 4 droppar per dag till nuvarande 10-15 droppar per dag. Flaskan är skitjobbig att få något ur så ibland blir det lite mer än så. Visserligen är detta inte tillförligtlig men de gånger jag har fått Lugols på huden har det sagt "slurp" och fläckarna försvann inom en halvtimme. Troligtvis skulle jag behöva öka mängden jod per dag, men jag avvaktar någon vecka till innan jag gör det. Det enda problemet jag för närvarande har gäller faktiskt min högra axel, och på sistone även mina knän. Det är nämligen så att jag i höstas hjälpte pojkvännen borra hål i en betongvägg (med slagborr) för att sätta upp mörkläggningsgardin. Jag lyckades uppenbarligen skaka sönder ledkulan i höger axel och jag har sen dess haft ständiga smärtor i axeln. Iom att jag är högerhänt har det ju inte riktigt gått att vila, jag måste ju jobba och jag måste använda armen. Detta har resulterat i att smärtan har sakta men säkert spridits och blivit värre. Nu har jag ont på baksidan av höger axel, upp på nacken/halsen och hela högerarmen. Min pojkvän brukar ge mig en ordentlig massage där och sen brukar jag ta alvedon+ipren för att dämpa inflammationen. Detta brukar hålla i sig par dagar, sen blir smärtan för svår igen och då är dags för en ny massage. Axeln har blossat upp mest nu under svampkuren och jag har även extremt mycket mer ont i mina knän samt uttalat mer ont i övriga leder. Det hela kan ju självfallet bero på att jag spenderar all min vaken tid framför datorn, eftersom jag har så jäkla mycket i skolan just nu. Det ska skrivas rapporter på längden och tvären och dygnet har alltför få timmar. Kroppen skriker efter motion men jag har inte haft tid, så alla muskler har stelnat och all kondis är puts väck. Häromdagen när jag fyllde år, gick pojkvännen och jag och satte oss vid en sjö. Vi köpte lite bröd för att kasta till fåglarna som flockas kring den sjön. Vi satt där, petade loss små bitar av brödet, slänge, petade loss små bitar av brödet, slängde. Jag är högerhänt. Jag har sen dess så sjukt ont i axeln att jag är i princip ständigt gråtfärdig av smärtan. Om man får ont i axeln och armen av att man kastar bröd till fåglarna, DÅ är man otränad. Jag hade ju trasig axel från början men pojkvännen fick också träningsvärk i både axel och arm, så det var nog bara brödkastningen som förvärrade det hela. Enligt det bästa scenariot, så är det svampen som dör av och toxinerna som förvärrar redan befintliga smärtor. I så fall gäller det att bita ihop och röra på sig mer så kommer dessa symtpom att gå över. Enligt det sämsta scenariot, så är påfrestningen på kroppen för stor att den börjar attackera sig själv. I så fall resluterar det hela i en autoimmun sjukdom (reumatism) och då sitter man i skiten för resten av sitt liv. Tiden får utvisa.

hemul: Oj! Det låter ju som om det går jättebra! Vad roligt!  :clapping: Axeln kanske du borde gå till doktorn för innan det blir ännu värre.  :crazy:

Bookia: Citat från: hemul skrivet 2009.05.21 - 18:46:16 Oj! Det låter ju som om det går jättebra! Vad roligt!  :clapping: Axeln kanske du borde gå till doktorn för innan det blir ännu värre.  :crazy: Bra och bra. I spoke too soon.  :sad: Har visst fått UVI igen. Har känt trängningar hela dagen, passade på att dricka extra mycket vatten och ta fler Tranirintabletter men det verkar inte hjälpa. Har börjat kissa blod. Under tidigare tillfällen då jag känt trängningar började jag aldrig kissa blod. Håller på att koka mer Pau D'arco te. Ska hälla i mig allt så jag klarar mig till imorgon när vårdcentralens infektionsmottagning öppnar igen. Fan, det gick ju så bra hittills.  :cry:  Axeln ska jag ta itu med när skolan är över. Hinner inte nu. Jag måste börja träna igen, det är det enda som hjälper. Tyvärr har badhuset stängt medan de bygger sitt jäkla skrytbygge, simning hade annars varit perfekt motion för en sådan axelskada jag har. Att gå till doktorn med axeln känns rätt onödigt, det enda de kan göra är erbjuda diklofenak eller kortison. Det förstnämnda hatar jag, det fräter sönder magen,  man blir lullig och hjärnan kleggar ihop. Kortison vägrar jag ta helt. Tänker inte sabba kroppen mer än nödvändigt. Pojkvännen propsar på att jag ska till läkare för att åtminstone få remiss till sjukgymnasten. Jag vet inte om de kan erbjuda nåt bättre utöver hederlig styrketräning. Får se hur jag gör.

hemul:  :sad: Men du har väl ivf klarat dig längre än du brukar och mått bättre om jag förstår det rätt?

Bookia: Citat från: hemul skrivet 2009.05.21 - 19:36:37 :sad: Men du har väl ivf klarat dig längre än du brukar och mått bättre om jag förstår det rätt? Jo, det är ju sant. Förhoppningsvis lyckas jag häva det. Om inte det får vi hoppas att urinblåsan och urinvägarna har återhämtat sig mer sen sista gången så man slipper få infektioner varannan vecka igen.

Navigering

 Meddelandeindex

Nästa sida